Sida 3802
När Oscar Arnoldson hastigt aflidit i Karlsbad den 8 juli 1881, lämnade han efter sig ett frejdadt namn, och ett aktadt minne men i materiellt hänseende just ingenting. Det gällde då för de efterlefvande att taga sig fram på egen hand. Ena dottern, Sigrid, hade fått sin första utbildning i sångkonsten af sin fader och Fritz Arlberg, men hon lär, att börja med, icke ha känt någon lust för att på allvar ägna sig åt konstnärslifvet.
Emellertid väckte den täcka flickan uppmärksamhet å en konsert å Dalarö 1882 och sedermera i hufvudstaden, på västkusten och i Norge. Hon studerade i Stockholm, lärde sig språk o. s. v., och allt »flög» i henne. Den hjälpsamme Isidor Dannström kom till hennes bistånd, och 1884 reste Sigrid Arnoldson till Berlin, där hon studerade för Désirée Artôt. Hon företog jämte dennes maka, Padilla en österrikisk konserttourné och debuterade härunder på scenen i Prag som Rosina i »Barberaren», 1885. Succén blef fullständig.
Efter ytterligare studier uppträdde den unga svenskan 1886 i Moskwa som Rosina, Dinorah, Lakmé, Traviata, Adalgisa och Zerlina. Ryssarne, hvilka äro så betagna i operakonsten och så frikostiga mot operaartisterna, hyllade fröken Arnoldson som en af konstens utvalda.
Nästa år uppträdde hon i London, Amsterdam och Haag, konserterade i Sverige och erhöll slutligen det parisiska elddopet, i det att hon debuterade som Mignon å Opera Comique, då inrymd, efter den stora eldsvådan, i Théâtre Lyrique. Nu var det parisarnes tur att bli hänförda. De sågo ju för sig en idealisk Mignon, och dennas sångkonst var ju så äkta franskt fulländad. Och hvilken grace öfver det hela! Sigrid Arnoldson tillhörde från nu Paris och Paris är henne fortfarande troget, och hälsar henne, hvarje gång hon återvänder dit från sina tournéer, med glädje och jubel.
År 1888 uppträdde Sigrid Arnoldson i Triesta, Monte Carlo där, som bekant, finnes en charmant operabyggnad Nizza, Rom, London, Baden-Baden, Hamburg, Petersburg, o. s. v. Sedan hon 1889 gift sig med den bekante impressarion Alfred Fischhof, sjöng hon i Moskwa, Prag, Zürich m. fl. platser. Sigrid Arnoldsons lif under de senare åren är berättelsen om ständiga konstresor med uppehåll då och då i Paris. 189394 företog hon sin amerikanska tourné denna tourné, om hvilken hvarje europeisk operaartist drömmer såsom en resa, hvarunder det regnar dollars! Och några år dessförinnan, 1891, uppträdde hon på operan i Stockholm som Mignon, Traviata, Rosina och Lakmé.
Om hennes Mignon yttrade då d:r Adolf Lindgren: »Apparitionen kan knappast tänkas lyckligare. Det är Ary Scheffers Mignon, som likt en ny Galathea blifvit lefvande. Det är samma bedårande välljud och samma fullkomliga koloratur (som man fått höra vid konserterna 1887), ehuru styrkan saknas.»
Beträffande ett annat af hennes uppträdanden, yttrade samme kritiker, att det var mycket sant hvad Ibsen sagt om henne: att hon är mer konstnärinna än virtuos. Och tillade d:r Lindgren hon söker icke upp effekten för dess egen skull. Fraseringen är mönstergill och tonen så välljudande, att man icke tröttnar att höra på ...
Skall Sigrid Arnoldson nästa säsong komma till Stockholm och uppträda där i den nya operabyggnaden? Hon lär ju nyligen i Paris ha blifvit uppmanad härtill af konung Oscar under dennes besök i Paris. Förvisso skall hon då få ett varmt mottagande af alla beundrare af fulländadt konstnärlig finess.
*
TVÄNNE UTNÄMNINGAR INOM FÖRSÄKRINGSVÄSENDET.
PROFESSOR L. E. PHRAGMÉN
Till FÖRSÄKRINGSINSPEKTÖR efter professor A. Lindstedt, Tekniska högskolans nye föreståndare, har förordnats professor Lars Edvard Phragmén. Född den 2 oktober 1863 och son till den bekante läroboksförfattaren, rektorn i Örebro Lars Jakob Phragmén, blef han student i Uppssla 1882, fil. lic. 1889 och är sedan 1892 lärare med fast anställning, professor, vid Stockholms högskola i högre matematisk analys. Professor P. är redaktionssekreterare i Acta mathematica och har författat åtskilliga matematiska uppsatser. 1895 utgaf han den belysande uppsatsen Om proportionella val. Den nye försäkringsinspektören är, som bekant, ovanligt framstående i sitt fack.
*
ÖFVERDIREKTÖR J. G. MAY.
Till ÖFVERDIREKTÖR OCH CHEF FÖR RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN har förordnats kamreraren i olycksfallförsäkringsaktiebolaget Fylgia, hr John Gustaf May.
Det är sålunda en praktisk försäkringsman, som satts i spetsen för det nya företaget. Som biträde på dåvarande försäkringsagenten nuvarande direktören för Phoenix och Fylgia Eugène Samsons kontor har hr May, som 1881 fick anställning å Fylgia, haft tillfälle att grundligt sätta sig in i försäkringsverksamhet af hvarje slag. Hans »Meddelanden om försäkringsväsendet i Sverige», som utkommit hvart år sedan 1891, vittnar också om hans kunskaper och klara blick. Det kan äfven nämnas, att hr May är stor musikvän och synnerligen verksam äfven på detta område. För att på sin nya ansvarsfulla post vara rätte mannen, äger öfverdirektör May de största betingelser.
*
