Tillbaka Read Runeberg

Hvar 8 dag – Årg. 3 (1901/1902)

Originalsida 623
Originalsida 623
Bilden saknas.
Originalsida 623
622–623

Sida 623

En dröm om världsvälde

Amatörfoto. J. Edgren, Gbg. 650 SVENSKAR FRÅN AMERIKA anlände härom dagen till Göteborg för att göra sina sedvanliga och säkerligen välkomna påhälsningar för midsommar. I så stort antal ha våra landsmän dock aldrig ankommit förut på en gång. Vår bild togs då »Ariosto» angjorde nya kajen.

Amatörfoto DEN NYA TYSKA KONTINENTALÅNGAREN »ODIN», som invigdes söndagen den 15 juni.

*

»På min heder», svarade Cyril.

»Välan då. Jag är anarkist, dock ej en af det vanliga slaget. Mina fiender äro jordens beväpnade nationer, och dem ämnar jag tillintetgöra. Jag vill arbeta för freden -- den allmänna världsfreden -- genom att blifva starkare än alla nationer tillsammans.»

Cyril gjorde min af att vilja gå.

»Tålamod ett ögonblick», sade Filowski och lade sin hand på Cyril. »Jag har obegränsade tillgångar. Äger en ö i Stilla hafvet med tusen utvalda män, utvalda på samma sätt som ni. Jag har flere skeppsdockor och ämnar bygga en flotta. Till att börja med tjugu fartyg på tusen ton, hvilka göra fyratio-fem knop i timmen och som äro försedda med dynamitkanoner. Ett enda skott af dessa skall sänka den största pansarkoloss i världen. Ett af dem är redan färdigt.»

»Nå, hvad vill ni jag skall göra?»

»Blifva min högsta befälhafvare öfver flottan. Inom ett år är hela flottan färdig och sedan skall jag lämna makterna en månads respittid att sänka sina pansarskepp, hvarom ej skall jag göra det för dem. Ni ser att jag kommer att uträtta mer för världsfreden än någonsin Haagkonferensen.»

De sutto tysta en stund.

»Jag kom att läsa om er rättegång, reste till Portsmouth, studerade er, och blef underrättad om er duglighet. Vill ni nu blifva min öfverbefälhafvare?»

Cyril svarade ej.

»Min jakt ligger i Havre. Följ med till min ö och se på densamma. Ni kan ju återvända, om ni för godt finner.»

»Jag antar ert anbud», svarade Cyril hest.

Sedan förflöto dagarne som i en dröm.

Jakten var förträffligt utrustad och gick med en oerhörd hastighet. Ehuru maskinen utvecklade sådan kraft, såg Cyril ej till några ångpannor.

»Ett nytt eldämne», förklarade Filowski, »och en förbättring af turbinprincipen »

De nådde snabbt målet. Genom en trång öppning i klipporna kommo de in på en flod, och längre upp vid densamma lågo varfven och dockorna.

De gingo i land och Cyril blef i tillfälle pröfva, att Filowski talat sanning. De besökte det pansarfartyg, som redan var färdigt, och profvade kanonernas duglighet.

Efter tolf månader var flottan färdig och besättningarne öfvades upp raskt nog. Jakten hade afgått för att underrätta makterna, och han väntades tillbaka inom tre månader. Under tiden hade Cyril blifvit fullt förtrogen med sina skepp och deras besättningar.

Då svaret anlände förvånade det honom ej det minsta. Makterna hade skrattat åt hotet, och trodde att de hade med någon galning att göra.

»Vi skola knäcka brittiska medelhafsflottan först», sade Paul, och Cyril samtyckte.

Filowski gjorde Cyril sällskap på hans skepp. Det var uppgjordt, att skeppens manövrering skulle lämnas helt och hållet i Cyrils händer.

Man nådde snart Gibraltar och påträffade engelska flottan några mil från Malta.

»Vi skola gifva dem ett tillfälle försvara sig», sade Cyril till Filowski och sände ett af sina skepp att signalera följande:

»Bered er till batalj! Vi ämna sänka er inom femton minuter.»

Sedan signalen gifvits, återvände fartyget till de andra.

Första skottet kom från Cyrils skepp.

»Träffad!» ropade Filowski, då den gigantiske fyrmastade pansarkolossen började vagga och så småningom sjunka i djupet.

Så uppstod ett oerhördt larm. Brittiska flottans fartyg gåfvo eld, men Cyrils fartyg cirklade rundt dem i full fart och blott få skott träffade. Helt annorlunda var det med de engelska fartygen. Skott efter skott från dynamitkanonerna gjorde verkan, och af den magnifika flottan återstod snart blott några spillror.

Krasch -- pang!

*

»Ni bad mig väcka er klockan sju, min herre.»

Cyril rörde sig orolig i sin koj.

»Åh! Hvad?» ropade han.

»Jo, här är ett bref till er, min herre!»

Mekaniskt öppnade han det och läste:

»Bästa herr Dare!

Hvarför var ni så tråkig i går afton? Välkommen till mitt five-o'clock té i dag.

Mildred.»

Källa: Project Runeberg ·