Sida 580
Föreståndareskiftet vid Tekniska Högskolan.
De dagliga tidningarne ha redan meddelat, att Tekniska högskolans i Stockholm föreståndare, den kände fysikern professor Gustaf Robert Dahlander på begäran erhållit afsked från rektoratet och professuren, och att till efterträdare som högskolans föreståndare förordnats astronomen och matematikern professor Anders Lindstedt.
Det är till följd af sjukdom, som professor Dahlander nu sent omsider unnar sig hvila, och det är en lång och hedrande lärarebana, som därmed slutar. Hvad professor Dahlanders vetenskapliga produktion beträffar, må man hoppas och kan man nästan vara öfvertygad om att den kommer att fortsättas, så snart krafterna det tillåta.
Gustaf Robert Dahlander är ett Göteborgsbarn. Han såg dagens ljus i Götastaden den 7 juni 1834, och föräldrarne voro handlanden och fabrikören Jonas Dahlander samt Elisabeth Klinteberg. D. genomgick Chalmerska slöjdskolan, skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona samt högre artilleriläroverket å Marieberg, där han 1856 aflade civilingenjörsexamen. Kort därefter lärare i fysik och mekanisk teknologi vid Chalmerska institutet en ung lärare! befordrades han till lektor därstädes 1862 och utnämdes vid 36 års ålder till professor i fysik vid Teknologiska institutet.
D., som 1872 förordnades till sekreterare i kommittén för den tekniska undervisningens ordnande, kallades 1873 till ledamot af samma kommitté och blef s. å. medlem af Vetenskapsakademien. Han förordnades 1890 efter K. Styffe till föreståndare lör Tekniska högskolan, i hvilkens styrelse han äfven haft plats, och blef s. å. ledamot af kommittén för afgifvande af förslag till högskolans omorganisation (se nedan!). 1893 promoverades D. vid jubelfesten i Uppsala till fil. hedersdoktor.
Den outtröttligt verksamme mannen har utöfvat en synnerligen rik författareverksamhet. Han har i in- och utländska tidskrifter framlagt resultaten af sina undersökningar rörande determinantteorien, den geometriska teorien för accelerationen, ljusets diffraktion, den mekaniska värmeteorien, metalltrådars späntighetskoefficient, kroppars afsvalning i vätskor, o. s. v. 185966 var han en af utgifvarna af Tidskrift för teknologi och 1867 af Teknisk tidskrift samt har dessutom utgifvit Den minsta kvadratmetoden 1858, Om den tekniska undervisningen i några af Europas länder 1866, Lärobok i mekaniken 1869, Inledning till maskinläran 1870, Tillämpad värmelära 1873, Lärobok i fysik 187374, tredje omarbetade upplagan af A. H. Focks fysik, ånyo utkommen 188386 samt 1901, Problem och öfningar i fysik 1878, Elektriciteten och dess förnämsta tillämpningar 1882, med supplement 1887 88, ny totalupplaga 189093, med supplement 1900.
De svenska ingeniörerna ha, som bekant, ett mycket godt namn om sig i utlandet och detta med allt skäl. Den praktiska utbildning, som gifves vid Tekniska högskolan, förskrifver sig till stor del från professor Dahlanders initiativ. Och huru djupt och högt den framstående mannen fattar vetenskapsmannens uppgift och mål framgår bland annat af de vackra ord han skrifvit i sin minnesruna öfver professor Edlund ord, som utrymmet, tyvärr, förbjuder oss att citera.
Foto. Lindahls fot.-aff., Sthlm.
TEKNISKA HÖGSKOLAN I STOCKHOLM.
Källa: Project Runeberg ·
