Sida 581
Föreståndareskiftet vid Tekniska Högskolan.
En hög, fridfull och lycklig ålderdom önskas professor Dahlander nu förvisso af tusentals f. d. lärjungar!
*
Tekniska högskolan leder sitt upphof från den genom k. bref af den 11 dec. 1798 i förening med k. målare- och bildhuggareakademien inrättade Mekaniska skolan, som bland annat hade under sin vård den af Polhem föranstaltade Mekaniska modellsamlingen. På den tiden skulle konstakademiens sekreterare gifva undervisning i teoretisk mekanik och direktören vid modellkammaren i praktisk mekanik. Efter Landtbruksakademiens stiftande ställdes Mekaniska skolan och Modellkammaren 1813 under denna. Sedan rikets ständer vid 1823 års riksdag aflåtit en skrifvelse till k. m: t med begäran att i hufvudstaden skulle inrättas ett Teknologiskt institut, som skulle bli dels en rådfrågningsanstalt för slöjdidkare och dels såsom undervisningsanstalt dana ungdom af alla klasser till näringsidkare. Genom ett k. bref af den 18 maj 1825 inrättades Teknologiska institutet, som trädde i verksamhet två år därefter. Modellkammaren och Mekaniska skolan förenades härmed.
Resultaten af institutets verksamhet befunnos emellertid snart vara otillfredsställande till följd af felaktig plan och elevernas klena förkunskaper (inga bestämda kunskapsfordringar voro bestämda för inträde!). Anstalten undergick därpå 184648 en fullständig omorganisation, och skulle Teknologiska institutet vara »en undervisningsanstalt för sådana unge män, som ägna sig åt något industriellt lefnadsyrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och isynnerhet kemisk- och mekanisk-tekniska kunskaper äro behöfliga». Det skulle tillika liksom förut »på vederbörande ämbetsverks begäran meddela yttranden i ämnen, som röra slöjderna, samt tillhandagå enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar».
Sveriges ekonomiska uppblomstring under 1850-talet jämte anläggandet af järnvägar och telegraflinier gjorde behofvet af en ökad tillgång på tekniskt utbildade personer kännbart, hvarför institutet fick ökadt årsanslag och en summa af 480,000 kr. beviljades för anskaffande af ny lokal. Institutets nya byggnad, uppförd vid Drottninggatan 95 A efter ritningar af professor Scholander, var hösten 1863 färdig att tagas i besittning.
År 1869 förenades med institutet den förut i Falun varande bergsskolan, för hvilken en särskild byggnad uppfördes å läroverkets tomt. Institutet, hvars olika undervisningsgrenar efter hand utvidgats, i det att nya professurer och lärareposter tillkommo, erhöll den 2 mars 1877 med anledning af en af k. m:t 1872 tillsatt kommitté förnyade stadgar, och enligt dessa ändrades namnet till Tekniska högskolan. Ett af en 1890 tillsatt kommitté följande år afkunnadt förslag til läroverkets utvidgning och omorganisation förkastades af 1894 års riksdag, men ett nytt förenkladt förslag till definitiv omorganisation godkändes af k. m:t och riksdagen 1895 och har sedan dess börjat tillämpas. En viktig nyhet är materialprofningsanstalten, som började sin verksamhet den 1 okt. 1896.
*
Foto. Dahlöf, Stockholm.
PROFESSOR A. LINDSTEDT.
Tekniska högskolans nye föreståndare, Anders Lindstedt, är astronom, matematiker och försäkringstekniker. Född i Sundborn i Dalarne den 27 juni 1854, blef han student i Lund 1872 och var Observator vid Hamburgs observatorium läsåret 187475. L., som 1877 blef fil. doktor (primus) och docent i astronomi vid Lunds universitet 1877, kallades 1879 till Observator vid Dorpats universitet och utnämdes 1883 till professor i tillämpad matematik därstädes. 1886 utnämdes han till professor i matematik och teoretisk mekanik vid Tekniska högskolan i Stockholm, var en tid lärare i mekanik vid Stockholms högskola och förordnades 1890 till inspektor öfver rikets försäkringsanstalter.
L. företog 1890 en utrikes resa för att studera de högre tekniska läroanstalterna och har sedan gjort många resor för att taga kännedom om den utländska arbetareförsäkringslagstiftningen och dess sociala verkningar och vidare för att studera den utländska lagstiftningen rörande försäkringsbolags verksamhet.
Den ytterst skicklige och arbetsamme mannen har suttit i många kommittéer, däribland kommittén för Tekniska högskolans utvidgning och omorganisation (189091), har utgifvit åtskilliga skrifter och som försäkringstekniker verkställt utredningar af en mängd pensionskassor och uppgjort förslag til nya dylika. I arbetarepensioneringslagen, som framlades för 1898 års riksdag, hade L. stor del och det troddes rätt allmänt, att professor Lindstedt skulle träda i spetsen för den svenska riksförsäkringsanstalten, hvilken, såsom bekant, skall träda i verksamhet.
Professor Lindstedt har emellertid föredragit den ansvarsfulla posten som Tekniska högskolans föreståndare, och man vågar väl antaga, att Tekniska högskolan, denna för ett land som Sverige, där industrien har så stora utvecklingsmöjligheter, så viktiga läroanstalt, under hans ledning skall allt mera förkofras enligt sunda och praktiska principer.
Källa: Project Runeberg ·
