Hvar 8 dag – Årg. 3 (1901/1902)

Sextiofem år fyllde den 10 sistlidne april generaldirektören och chefen för kommersekollegium, Anders Richard Åkerman, en af vårt lands mest framstående män på det metallurgiska området och tillika en mycket skicklig organisatör.

Vid 1891 års slut blef det då varande professorn i metallurgi och hyttekonst vid Tekniska högskolan, redaktören af »Järnkontorets annaler» och Iedamoten af Järnkontorets styrelse, hr Åkerman, förunnadt att träda i spetsen för det nybildade kommersekollegium. Som bekant, hade det varit fråga om att indraga det gamla ämbetsverket, men erhöll det i stället ny organisation.

Kommersekollegium räknar sin tillvaro från 1637, och »skulle hafva försorg om in- och utrikeshandelns flor och förkoffran, med hvad däraf dependerade». Dessförinnan voro under Gustaf II Adolf handelsärendena och bergverken ställda under kammarkollegium, tills 1630 ett särskildt generalbergsamt inrättades för uppsikt öfver kronans bergverk.

Kommersekollegium erhöll sin första instruktion 1651, men blef åter af Carl XI förenadt med kammarkollegium, under det generalbergsamtet, från 1649 kalladt bergskollegium, utgjorde ett särskildt ämbetsverk. 1711 blef emellertid kommersekollegium återställdt och jämnställdt med öfriga kollegier. Bergskollegium upplöstes 1857, och alla de mål, uppdrag och åligganden, som då tillhörde detta kollegium, öfverflyttades på kommersekollegium, som samma år jämväl erhöll inseendet öfver karantänsanstalterna på rikets östra kust.

Kommersekollegii allmänna åliggande är nu att med uppmärksamhet följa tillståndet med rikets handel och sjöfart samt bergshandteringen och andra industriella näringar inom landet och att efter omständigheterna vidtaga eller hos k. m:t föreslå de åtgärder, som kollegium anser lämpliga för sådana näringar, och bör kollegium härför äfven inhämta kännedom om handelns och sjöfartens samt bergshandteringens och andra industriella näringars tillstånd och utveckling i andra länder samt om de anordningar, som där vidtagas för deras befrämjande, m. m. Kollegium skall årligen till k. m:t afgifva berättelse om rikets handel och sjöfart, bergshandtering samt fabriker och manufakturer för föregående år.

Kommersekollegium har följande sammansättning:

Byrån för ärenden angående utrikes handeln och sjöfarten. Hit höra handels- och sjöfartsförhållanden med främmande makter, ärenden som afse utrikes handeln och sjöfarten samt därmed förenade allmänna afgifter, svenska fartygs haverier och förolyckande, pass- och nationalitetshandlingar, signalsystem för fartyg, sjömäns kvarlåtenskap å utrikes ort, pänningeförsändelser medels sjömansinvisningar, epidemiska sjukdomar samt smittosamma husdjurssjukdomar, konsulatväsendet, föreskrifter angående utvandrare, m. m.

Byrån för ärenden angående inrikes handeln och sjöfarten omfattar inrättandet af städer och köpingar med vissa deras förmåner och skyldigheter såsom stapelrätt, nederlags- och transitorätt, tolag m. m., hamnområden, marknader, taxor å hamn-, kanal- m. fl. afgifter jämte reglementen härför, hafsfiskerierna vid rikets västra kust, skeppsmätningsförfattningar, svenska fartygs registrering, sjömanshusen och ordning för sjöfolks på- och afmönstring samt sjömansrullor, utfärdandet af befälhafvare- och styrmansbref, m. m.

Byrån för ärenden angående bergshandteringen och andra industriella näringar har att taga befattning med bergshandteringen, bergsstaten, lägre bergsskolor, fabriker, sågverk, kvarnar, handtverkerier och andra handtsrlngar, yrkesinspektioner, reseunderstöd åt arbetare, allmänna utställningar inom och utom riket, lån ur manufakturförlagslånefonden m. m., äfvensom grufkarlekontoret, hvilket har vården om f. d. bergskollegii kartsamling.

Den statistiska afdelningen har att utarbeta kollegii särskilda berättelser och handlägga statistiska ärenden. Berättelserna äro om bergshandteringen -- Bidrag till Sveriges officiella statistik litt. C. -- fabriker och manufakturer -- litt. D. -- inrikes handel och sjöfart -- litt. E. -- och utrikes handel och sjöfart -- litt. F.

*

Anders Richard Åkerman, som föddes den 10 april 1837 i Stockholm, är son till dåvarande professorn i kemisk teknologi vid Teknologiska institutet i Stockholm, sedermera öfverdirektören för mynt- och kontrollverken Joakim Åkerman. Å. blef 1855 student i Uppsala, aflade 1860 bergsexamen och ingick som askultant i kommersekollegii afdelning för bergsärenden. Sedan han 1861--62 genomgått Falu bergsskola, antogs han 1863 som elev och förordnades 1864 till stipendiat på Järnkontorets metallurgiska stat. 1868 blef han redaktör for »Järnkontorets annaler» -- som hans fader redigerat åren 1846--52 -- och utnämndes 1869 till adjunkt i metallurgi och hyttkonst vid den då med Teknologiska institutet sammanslagna bergsskolan. Han tillträdde 1883 platsen som professor i samma ämnen vid Tekniska högskolan och blef 1890 styrelseledamot i Järnkontoret.

Det blefve för långt att här uppräkna alla de utländska resor, som Å. företagit i gamla och nya världen för studier af järnhandteringen. Likaledes kunna vi här endast i korthet erinra om, att Å. varit ledamot af många kommittéer för Sveriges deltagande i olika utländska expositioner -- vid 1900 års världsutställning i Paris var han ordförande i den svenska kommittén och han har vid dessa utställningar äfven kallats till juryman för de metallurgiska afdelningarne.

Under sin lärareperiod sökte Å. framför allt lägga en vetenskaplig bas för hyttkonsten, i hvilket syfte han planlade och ledde en mängd undersökningar. Antalet af honom utgifna afhandlingar är äfven betydande, och de flesta af dem ha öfversatts på olika främmande språk, däribland äfven ryska. Å. har för sina utmärkta metallurgiska arbeten också rönt mycket erkännande från utlandet. Han blef sålunda redan 1875 hedersledamot af »The iron and steel institute of Great Britain», hvars Bessemer-guldmedalj han mottog år 1885. Å. är för öfrigt hedersledamot af flera andra utländska sällskap och akademier, ledamot af svenska vetenskapsakademien och landtbruksakademien, promoverades 1893 vid Uppsala universitet till fil. hedersdoktor, o. s. v.

Generaldirektör Åkerman innehar sedan 1892 en plats i Första kammaren som ledamot för Värmlands län. Hans tid är, som man kan förstå, strängt upptagen, men han är sedan ungdomen van vid strängt arbete. Dugligheten tillhör den Åkermanska familjen öfver hufvud taget. En medlem däraf är, som bekant, svensk-norsk minister i Paris, en annan är skulptören Verner Åkerman.

-