Sida 104
Att genom upphettning i slutna kärl sönderdela organiska ämnen kallas torrdestillation.
351. Hvarför brinner etyléngasen med så lysande låga?
Emedan den är rik på kol, som vid vätets förbränning kommer i hvitglödgning.
352. Hvarför är inre delen af en gaslåga genomskinlig och blåhvit?
Emedan den ur brännaren oupphörligt framströmmande gasen afkyler lågan, så att värmet derstädes ej är tillräckligt att förbränna kolvätena och bringa kolpartiklarna i glödgning. Då kolvätena sedan förbrinna, oxideras först vätet, hvarigenom en del kol blir fritt, som råkar i glödgning och gör lågan lysande.
353. Hvarför är det lättare att blåsa ut en gaslåga, om den är nedskrufvad?
Emedan gasen då utströmmar med mindre häftighet, och den brinnande gasen derför lättare skiljes från brännaren.
354. Hvarpå beror det, att man kan släcka ett ljus med s. k. ljussläckare?
Emedan den trattformiga släckaren, då den sättes öfver ljuslågan, dels utestänger luften, som ju var nödvändig för lågan, dels hindrar förbränningsgaserna (vattenånga och kolsyra) att bortgå. Dessa gaser qväfva lågan, emedan de ej kunna lemna något syre åt densamma.
Af sistnämda skäl kan man ock släcka en fotogenlampa genom att tilltäppa glasets öfre mynning, ehuru denna metod ej är att rekommendera.
355. Hvarpå beror det, att ljus stundom rinna?
Närmaste orsaken är naturligtvis den, att mer stearin eller talg smälter, än som hinner brinna upp. Detta åter beror antingen på, att veken brinner fortare upp än stearinet, eller ock att lågan fladdrar, hvarigenom mer stearin etc. smälter, än som hinner uppsugas af veken.
356. Hvarför behöfver man ej »snoppa» veken på ett stearinljus?
Emedan veken, derigenom att den är flätad, vid förbränningen böjer sig åt sidan, så att dess spets träffar lågans yttersta lager, der temperaturen är mycket hög, och veken fullständigt kan förbrinna.
357. Hvart tager askan efter den förbrända veken vägen?
Den faller ned som små kulor eller korn uti den skålformiga fördjupningen vid ljusets spets. För att få ihop askpartiklarna till små kulor, är veken indränkt med någon saltlösning.
358. Hvarför behöfver ett talgljus putsas?
Emedan veken ej böjer sig åt sidan, utan alltid förblir i lågans inre. Derigenom hindras den från att fullständigt förbrinna, och en återstod af förkolnade delar af veken uppstår, som oupphörligt ökas.
Ju längre veken blir inuti lågan, ju mer nedsättes lågans temperatur, och ju sämre lyser ljuset. Till följd af den sjunkande temperaturen afsätter sig en del af de i lågan glödande kolpartiklarna såsom sotklumpar eller »tjufvar» i vekens spets.
359. Hvarför smetar talgljus ifrån sig mer än stearinljus?
Emedan talgen är af mjukare byggnad än stearinet, och dess smältpunkt ligger vid + 38° C (ungefär handens värme), under det stearinet smälter vid 62° C. De flesta fettarter innehålla två ämnen: stearin och oleïn; ju rikare fettet är på stearin, ju hårdare och fastare är det, medan rikedomen på olein gör fettet mjukt eller flytande.
360. Hvarför osar en rykande ljusveke?
Emedan i den ännu varma veken bildas kolväten (af annan sammansättning än då ljuset brann), som ej förbrinna, utan sprida sig i rummet. I synnerhet är det talgljusen som osa, emedan der bildas en förening, acroleïn, som har en synnerligen genomträngande lukt.
