Sida 58
113. Hvad menas med jordklotets fem zoner?
På jordklotet tänkas dragna parallelt med eqvatorn 4 cirklar, hvarigenom jorden indelas i 5 zoner. Det första cirkelparet går 23° 28' öfver och under eqvatorn och svarar mot de högsta punkter, der ekliptikans plan kan tänkas skara jordytan. Cirkeln på norra halfklotet kallas kräftans vändkrets, den på södra halfklotet stenbockens vändkrets. Det andra cirkelparet kallas polcirklar (en på hvardera halfklotet) och ligga 23° 28' från polerna. Genom dessa cirklar går ekliptikans axel (en linie genom medelpunkten vinkelrät mot ekliptikans plan).
Fig. 47. De fem zonerna.
Stycket mellan de båda vändkretsarna utgör heta zonen; mellan kräftans vändkrets och norra polcirkeln tempererade zonen; mellan polcirkeln och polen kalla zonen. På södra halfklotet ha vi naturligtvis också en tempererad och en kall zon.
Den heta zonen upptager 0,398 af jordens yta, de tempererade tillsammans 0,519, och de kalla 0,83.
114. Huru ändra sig de bågar solen dagligen beskrifver i de olika zonerna?
Vid eqvatorn äro dagar och nätter lika långa hela året om. Kl. 12 middagen aflägsnar sig solen ej mycket från zenit, på sin höjd 23° 28'. Solen går vinkelrätt mot horisonten upp och ned. Någon väsendtlig skilnad mellan årstiderna finnes ej; endast en regntid, som svarar mot vår vinter, afbryter sommaren. I den heta zonen går solen två middagar om året genom zenit, utom vid vändkretsarna, der det blott inträffar en gång; årstiderna äro äfven här föga skilda från hvarandra. I den tempererade zonen går solen aldrig genom zenit, man ser henne hela året om beskrifva större eller mindre bågar på södra hälften af himmeln. Vid höst- och vårdagjemningstiderna går solen upp] rätt i öster och ned i vester, andra tider på året går den upp mer i norr eller mer i söder. Vid polen synes solen vid vårdagjämningstiden gå alldeles rundt om horisonten, sedan höjer den sig, alltid gående i dagbågar parallela med horisonten, tills den vid sommarsolståndstiden går högst, hvarefter den sjunker, tills den vid höstdagjämningen åter beskrifver sin bana längs horisonten.
Efterföljande tabell visar längden på den längsta dagen för olika orter:
nordlig bredd dagens längd
eqvatorn12 tim. 0 min. 5°12 » 17 » 10°12 » 35 » 15°12 » 53 » 20°13 » 13 » 25°13 » 34 » 30°13 » 56 » 35°14 » 22 » 40°14 » 51 » 45°15 » 26 » 50°16 » 9 » 55°17 » 7 » 60° 18 » 30 » 65°21 » 9 » 66° 32' (polcirkeln) 24 » 0 »
115. Hvad menas med Precession?
Eqvatorns och ekliptikans plan skära hvarandra efter den linie, som sammanbinder dagjämningspunkterna, se fig. 44. Denna linie vrider sig ytterst långsamt i en rigtning motsatt den, hvari jorden rör sig i banan. Till följd af denna rörelse hos dagjämningslinien komma ock dagjämningspunkterna att röra sig utefter ekliptikan. Storleken af denna förflyttning är 50" per år, en längd som jorden tillryggalägger på 20 min. Orsaken till denna vridning ligger i solens och månens inflytande på jordens rotation. Man kan enklast förklara det på följande sätt. Emedan jorden ej är fullt klotformig utan tillplattad vid
