Sida 84
nervapparaten, så att den döfve ej hör sin egen röst, hjelper audifon ej något.
Fig. 80. Colladons audifon.
208. Hvilken nytta gör resonansbottnen i ett stränginstrument?
Den förstärker strängarnes ljud. Utan dylik botten skulle en strängs vibrationer ej uppfattas, med mindre man hölle örat alldeles intill strängen. Orsaken härtill är, att strängarna sjelfva till följd af sin ringa massa ej förmå sätta luften i synnerligen starka svängningar. Finnes åter resonansbotten, sättes den ock i vibrationer, hvarigenom större luftmassor fås att vibrera.
VÄRME.
I.
209. Hvad är värme?
Förr i verlden tänkte man sig värmet vara ett flytande ämne, som fanns hos de varma kropparna. Då en kropp uppvärmdes, upptog den mer af detta värmefluidum än den hade förut; då den afsvalnade, lemnade den ifrån sig värmefluidum.
Detta fluidum eller ämne saknade dock en af de allmännaste egenskaper, som tillkomma alla kroppar -- tyngd. Man kallade det derför imponderabelt eller ovägbart. Dylika hypoteser fanns det godt om på den tiden; vi kunna begripa, att ett dylikt ämne är otänkbart.
Baco, Descartes, Newton voro bland dem, som först uppträdde mot denna hypotes och ansågo värmet vara en dallrande eller vibrerande rörelse hos kropparnes molekyler eller smådelar. Denna åsigt, som numera är den enda antagna, utvecklades vidare af Rumford, Mayer, Joule, Clausius m. fl. Vi antaga således, att värmet, lika väl som ljuset och ljudet, är en vibrationsrörelse. Är det luften som vibrerar, uppfatta vi dessa vibrationer i allmänhet såsom ljud; är det kropparnes egna molekyler som vibrera, uppfatta vi det som värme hos kropparna. För att förklara ljusföreteelserna och vissa värmeföreteelser, har man nödgats antaga ett ämne, kalladt eter, som tänkes finnas öfverallt, ej blott i verldsrymden utan ock emellan alla kroppar, ja ända in i kropparna emellan deras molekyler. Etern tänkes vara ytterligt tunn men egande stor spänstighet eller elasticitet. Liksom ljudet icke är något ämne, så är äfven förhållandet med värmet. Om man genom stöt eller friktion ökar hastigheten hos molekylernas rörelse, stiger kroppens temperatur; minskas molekylernas hastighet, afkyles kroppen. Från molekylerna kan rörelsen öfverflyttas till etern.
210. Hvad menas med temperatur?
En kropps temperatur står i ett visst förhållande till hans förmåga att meddela värme åt andra kroppar. En gifven kropp har högre temperatur, i samma mån han kan uppvärma en annan kropp. Två kroppar hafva samma temperatur, om vid beröring mellan dem ingen öfvergång af värme från den ena till den andra eger rum. Man kan ej annat
