Sida 108
386. Hvarför blir ett »stekt» äpple mjukt och skrynkligt?
Emedan celler och kärl söndersprängas, då safterna af hettan förvandlas i ånga; fruktens fasta byggnad blir derigenom förstörd, och äpplet blir mjukt och sjunker tillsammans.
387. Hvarför sprakar och hoppar ett stycke vanligt salt, om det lägges på en varm spishäll?
Emedan, då saltkristallerna bildas, vatten instänges, hvilket sedan vid upphettningen förvandlas i ånga, som spränger saltbiten. Samma är förhållandet med många andra kristaller.
388. Hvarför springer korken ur en ölbutelj, om denna ställes på ett varmt ställe?
Emedan kolsyran i ölet frigöres af värmet, utvidgar sig och drifver ut korken.
389. Huru är en värmeledning med varm luft inrättad?
Fig. 92. Ugn för upphettning med varm luft.
Uti byggnadens källare eller ock i en särskild byggnad uppställes upphettningsapparaten eller kaloriferen. Denna består af en ugn (fig, 92 A), så inrättad, att röken och förbränningsgaserna ledas genom flere rader horisontela järnrör upp genom skorstenen A'. Järnrören ligga inmurade i en kammare, öppen nedtill vid P och upptill vid P'. Luften i kammaren upphettas af rören, stiger uppåt genom P' och ledes derifrån genom murade kanaler och öppningar i rummens väggar in i rummen. Ny luft inkommer utifrån genom kanalen P.
390. Om en ballong, som ej är fullständigt fylld med luft, upphettas, sväller den ut; hvad är orsaken till detta?
Värmet utvidgar den instängda luften, som derför intager större rum än förut och spänner ut ballongen.
Enligt denna grundsats äro de ballonger konstruerade, som efter sina uppfinnare, bröderna Montgolfier, kallas montgolfierer.
391. Hvarför stiger en montgolfier i höjden?
Enligt Arkimedes' lag. Den instängda luften är utvidgad och derför lättare än en lika stor volym luft af omgifningens temperatur.
392. Hvarför sitter en inslipad glaspropp ofta så hårdt fast?
Om man bortser från den orsaken, att proppen kan hafva torkat fast vid halsen, så finnas ändock fall, då proppen endast med svårighet kan fås ur. Så är förhållandet, om proppen insatts våt i flaskan. I så fall uppstår ett tunt vätskelager mellan proppen och flaskhalsen, hvilket utöfvar en sugning beroende på den s. k. adhesionen (den kraft som bland annat gör, att vatten häftar vid kroppar). Detta tunna vätskelager bildar ock en lufttät tillslutning af flaskan. Om då, när proppen sattes i, luften i flaskan var något uppvärmd, men sedan afkyles, uppstår inuti flaskan en luftförtunning, som den yttre luften förgäfves söker jämna ut. Följden häraf måste bli, att proppen hårdt pressas ned.
393. Hvilka kroppar utvidgas mest genom uppvärmning?
Detta göra gaserna. Dessa visa sig äfven uti ett annat hänseende olika de andra
