Sida 235
Medels en liten förändring af sugpumpen kan man dock med en pump uppfordra vattnet högre än 10 meter. Pumpen kallas då »tryckpump». Vanligen har en sådan den form fig. 2 (fig. 239) antyder. Kannan är hel, så att vattnet aldrig kan komma ofvanför densamma. Då vattnet kommit upp i pumpstöfveln, drifves det vid kannans nedförande in i ett sidorör, försedt med en klaff (3). Genom detta rör kan vattnet sedan pressas betydligt högt.
890. Hvad är en sifon?
Ett i vinkel böjdt rör med olika långa ben. Nedsättes det kortare benet i en vätska (se fig. 240), så att vätskans yta ligger högre än mynningen af det längre benet, och man suger vätskan genom röret, fortfar den att rinna »af sig själf», sedan sifonen en gång blifvit fylld. Skälet härtill är följande.
Vätskemassan högst upp i sifonen pressas af lufttrycket åt höger med en en kraft lika med 1 atmosfär, minskad med trycket af en vätskepelare, hvars höjd räcker från ytan b till rörets böjning; åt vänster pressas samma vätskemassa af 1 atmosfär minskad med trycket af en vätskepelare, hvars höjd räcker från b' till rörets böjning. Som nu b' ligger lägre än b, är trycket åt höger större än åt vänster. Vätskemassan i sifonen kommer derför att röra sig åt vänster, d. v. s. rinna ut ur kärlet.
Fig. 240. Sifon.
Sifonen under denna enkla form har tydligen den olägenheten, att man vid sugningen får vätska i munnen, hvilket, om det är en frätande vätska, omöjliggör sifonens användning. Man har derför på åtskilliga sätt förändrat dess form, och fig. 241 visar en af Radiguet uppfunnen sifon.
Det kortare benet af sifonen omslutes af ett yttre rör, som är fäst vid en kautschukslang E (fig. 241) med en ballong F af kautschuk. Nedre ändan af röret B är tillslutet så när som på ett fint hål. Sammantryckes ballongen F, drifves vätskan ur det vidare röret in i sifonrörets kortare ben, fyller detta och rinner öfver i A. Sedan vätskan väl kommit öfver högsta punkten af sifonen, fortgår utströmningen utan vidare hjälp. En del vätska pressas visserligen genom det fina hålet ut i bägaren, men det mesta går genom den vidare öppningen in i sifonen.
Fig. 241. Radiguets sifon.
891. Hvad förstås med en maximi-termometer?
En termometer som visar den högsta temperatur som rådt, sedan näst föregående observation gjordes. Rutherfords maximi-termometer utgöres af en vågrätt liggande qvicksilfvertermometer, der qvicksilfverpelaren skjuter framför sig en liten stålstång, som löper inuti röret. Då temperaturen sjunker, drager sig qvicksilfverpelaren tillbaka, men lemnar stålindexen qvar på sin framskjutna plats. Man kan således när som helst observera, hur långt qvicksilfret stått under tiden sedan förra observationen. Genom att luta på
