Sida 86
derigenom att han återkastar solstrålarna mot den- samma. Enligt mätningar af Piazzi Smyth på toppen af Pic de Teneriffa värma månstrålarna ej mer än ett vanligt stearinljus på 15 meters afstånd. Månens värmande inflytande på jorden är således nästan omärkbart.
215. Hvarpå beror det, att solen "både värmer och lyser?
För att besvara denna fråga, låta vi solljus infalla genom ett hål på väggen af ett mörkt rum. 1 vägen för ljusknippet sätta vi ett glasprisma (ett slipadt tresidigt glasstycke, se fig. 82). I stället för att gå rätlinigt i riktningen c, böjes då ljusknippet nedåt, om prismat har den ställning, som figuren angifver. På samma gång vidgar knippet sig solfjäderformigt, och på väggen d uppkommer ett färgadt band, lika bredt som öppningen a, och lysande i regnbågens färger, rödt öfverst, violett nederst. För man en känslig termometer längs detta färgade band, finner man, att temperaturen stiger, ju mer man går åt det röda ljuset. Ett stycke utanför det röda är temperaturen ännu högre. Detta vore omöjligt, om ej der funnes värmestrålar. Uti solen finnas således både lysande strålar, från violett till rödt, och värmestrålar, från rödt ett stycke vidare. Värmestrålarna synas ej; de afvika mindre från den ursprungliga riktningen vid gången genom prismat än de lysande strålarna.
Utanför de violetta strålarna finnas ock osynliga strålar, som således äfven funnos i det ursprungliga ljusknippet. Dessa strålar kallas kemiska strålar och äro verksamma, då solen bleker färger, vid växternas näring och vid fotografering.
Fig. 82. Ljusets sönderdelning.
Solljuset innehåller således tre slags strålar: värme- ljus- och kemiska strålar. Man kan med största skäl jämföra ljud- och ljusvibrationerna. Det röda ljuset svarar då mot de låga tonerna, det violetta mot de höga. Liksom det fanns ljudvibrationer, som voro för få eller för många på sekunden, för att af örat uppfattas såsom ljud, så finnes det ljusvibrationer, för få (värmestrålar) eller för många (kemiska strålar), för att uppfattas af ögat.
216. Huru mycket värme får jorden af solen?
Man har beräknat, att den värmemängd jorden mottager på ett år från solen, vore tillräcklig att smälta ett 30 meter högt islager, som helt och hållet omgåfve jorden.
