Sida 154
alla strålar, som utgå från spetsen A, tillsammmans i en punkt B' på näthinnan; strålarna från B sammanbrytas till en annan punkt A'. På näthinnan uppkommer då en förminskad, omvänd, skarp bild af pilen AB. Sammanbrytas ej strålarna så som nu är sagdt, blir bil- den otydlig eller suddig.
663. Huru är ögat inrättadt, för att bilderna alltid skola falla på näthinnan?
Bilden, som uppkommer genom brytningen i en lins, ändrar läge, om det lysande föremålet ändrar sitt afstånd från linsen, hvarom hvar och en medels ett solglas själf kan öfvertyga sig. Närmas ljuskällan till linsen, aflägsnar sig bilden från linsen, och tvärt om. Men nu skall ju på näthinnan afteckna sig bilderna både af sådana föremål, som ligga ögat nära, och af aflägsna föremål; huru styr ögat till för att uppfylla båda dessa fordringar, eller med andra ord, huru är det möjligt att se lika tydligt på nära håll som på afstånd? Detta sker genom ögats ackommodation. Ackommodationen består deruti, att linsen i ögat ändrar sin bugtighet. Då ögat är i fullkomlig hvila, är det instäldt för aflägsna föremål (minst 6 meter). När föremålet kommer närmare, aflägsnar sig bilden från linsen, och på näthinnan uppkommer en otydlig bild. För att återföra den till näthinnan, ändrar linsen sin bugtighet och blir tjockare. Detta är möjligt, derigenom att linsen är mjuk och omgifven af en ringformig muskel (ciliar-muskeln), som vid Ackommodationen sammandrager sig. Fig. 125 visar linsens olika form vid och utan ackommodation. Venstra halfvan anger linsens utseende, då ackommodationen ej användes, d. v. s. då ögat betraktar aflägsna föremål. Högra halfvan, dess form vid betraktandet af närbelägna föremål.
Fig. 125. Kristallinsens olika form vid och utan ackommodation.
664. Hvarför känner man en smärta öfver ögonen, om man betraktar ett föremål på nära håll?
Fig. 124. Bildens uppkomst i ögat.
Emedan ciliarmuskeln då hårdt anstränges för att kunna sammandraga eller böja linsen. För hvarje öga finnes ett närmaste afstånd, på hvilket ett föremål kan betraktas; detta är för ett normalt eller friskt öga ungefär 12 cm. Hvarje öga har ock ett afstånd, på hvilket det ser bäst d. v. s. tydligast; detta är för det normala ögat 30 à 40 cm. På detta afstånd är ännu ackommodationen obetydlig och derför föga tröttande.
665. Hvilken nytta gör iris eller regn- bågshinnan?
Iris har ett tvåfaldigt värf att fylla. För det första reglerar den ljustilloppet till näthinnan. Ögat är mycket känsligt för ljus; för mycket ljus uppväcker en stickande smärta i ögat. Iris sammandrager sig då, hvarigenom pupillen blir liten, och en mindre mängd ljus intränger i ögat. Vid svag belysning deremot utvidgar sig iris, på det att
