Sida 159
orsak visar sig en fallande raket såsom en lysande linie.
677. Hvarför ser man ej ekrarne på ett hastigt rullande hjul?
Emedan ljusintrycken behöfva tid för att reta synnerven. Innan bilden af en eker hunnit komma till medvetande i hjärnan, har ekern ändrat plats, och på det sättet får man aldrig någon tydlig uppfattning af hvarje särskild eker. Af samma skäl ser man ej en bösskula under dess lopp.
678. Hvarför uppväcker ett plötsligt ljus smärta i ögonen?
Så länge ögat befinner sig i mörkret, är pupillen utvidgad för att insläppa så mycket som möjligt af den ringa ljusmängden. Kom- mer då helt plötsligt starkt ljus till ögat, retas näthinnan betydligt, hvilket redan i och för sig uppväcker smärta. Men det starka ljuset verkar äfven på musklerna i regnbågshinnan och tvingar dem att starkt sammandraga sig, för att pupillen må blifva så liten som möjligt. Denna muskelansträngning uppväcker också smärta.
679. Hvarför föredrager ögat starkt ljus bättre, sedan det vant sig dervid?
Dels emedan näthinnan efter den starka retningen ej vidare är så känslig som förut för ljuset, dels ock emedan pupillen nu hunnit sammandraga sig och derigenom utestänger mera ljus än strax i början.
680. Hvarför är man nästan blind, då man en solig dag kommer utifrån in i ett skumt rum?
Emedan näthinnan är ansträngd genom det rikliga ljustilloppet, så att den ej gör tjenst vid den svagare retningen i det skumma rummet.
681. Hvarför ser man bättre i ett skumt rum, sedan man hunnit vänja sig vid mörkret?
Sedan ögat hvilat sig, är det åter mycket känsligt för ljus. Detta i förening med den omständigheten, att pupillen i mörkret betydligt utvidgat sig, gör, att man ser rätt bra i ett skumt rum, sedan man hunnit vänja sig vid mörkret.
682. Huru kunna kattor och i allmänhet djur, som fånga sitt rof om natten, se i mörkret?
Att se i mörkret är en ren omöjlighet, om man med mörker menar frånvaron af ljus. Då kattor m. fl. djur sägas se i mörkret, betyder detta endast, att deras näthinna är känsligare än dagdjurens, så att de behöfva ytterst ringa mängd ljus, för att det skall göra intryck på ögat. De se derför dåligt om dagen, emedan de bländas af det starka ljuset. Deras pupill är också om dagen nästan alldeles tillsluten, endast en fin springöppning insläpper ljus till ögats botten.
683. Hvad menas med »efterbilder» i ögat?
Dermed förstås de bilder, som uppkomma i ögat, sedan man betraktat ett skarpt belyst föremål. Efterbilden visar tydligen det belysta föremålet, men med omkastning af mörker och ljus, d. v. s. det som på den ursprungliga bilden var ljust, blir på efterbilden mörkt o. s. v. Stundom visa sig efterbilderna i färger, som då öfvergå från en färg till en annan. Hit kan ock räknas de färgade efterbilder, som uppstå, om man länge betraktar en färgad yta och derpå fäster blicken på en hvit yta, som då lyser med komplementfärgen till den först betraktade ytans färg. Förklaringen på dessa och andra hithörande fenomen är ännu ej lemnad och torde ej så lätt kunna finnas, då de till stor del bero på hjärnans sätt att uppfatta synnervens intryck, och den menskliga forskningen ytterst ofullständigt utredt hjärnans arbetssätt. Vanligen anföres såsom förklaringsgrund, att de delar af näthinnan, som träffats af ett starkt ljusintryck, för en stund bli okänsliga för vidare intryck af samma slag, och derför ej göra tjenst. Tröttar man ögat genom att länge betrakta t. ex. en röd yta, blir ögat okänsligt för rödt ljus, så att, då man sedan betraktar en hvit yta, uppfattar ögat de andra färgerna utom rödt.
