Sida 134

med sig värme. I fråga om heta vätskor tillkommer ännu ett skäl: då luften är i rörelse, påskyndas vätskans afdunstning och dermed dess afsvalnande.

565. Hvarför svalnar fet buljong långsammare än vatten?

Emedan dess yta täckes af ett lager fett, som dels leder värme dåligt, dels afdunstar högst obetydligt.

566. Hvarpå grundar sig metoden att koka mat utan eld?

På vissa kroppars dåliga värmelednings- förmåga. Ett af hufvudändamålen med kokningen i allmänhet är, att genom inverkan af hett vatten göra födoämnena mjuka och lättsmälta. Sedan vattnet kokat upp till 100°, kan det ej fås varmare, och vidare kokning gör blott, att vattnet fortare dunstar bort, hvarför man ock måste då och då »späda på» med nytt vatten, hvilket naturligtvis är misshushållning, emedan kokningen efter hvarje påspädning afstannar, tills det tillsatta vattnet hunnit uppvärmas till 100°. Om man deremot, sedan födoämnet kokat en stund (1/2 timme ungefär), så att det heta vattnet trängt in i dess porer, nedsätter kokkärlet i ett större kärl, som är en dålig värmeledare, och noga tillsluter alla öppningar, kan vattnet bibehålla sin höga värmegrad i flere timmar. Derigenom vinnes ju alldeles detsamma, som om grytan hela tiden stått öfver elden, men med ingen bränsleåtgång och med mindre besvär. En dylik metod fordrar nämligen mindre tillsyn, emedan maten då aldrig kan »brännas vid»,.

Såsom yttre kärl eller fodral kan man lämpligen taga en trälåda, temligen stor, och invändigt bekläda den med ett tjockt lager hö eller fjäder. Sedan kokkärlet nedsatts, täckes det med ett tjockt lager af samma oledande ämne. Är stoppningen väl gjord, kan temperaturen i grytan bibehålla sig vid nära 100° i flere timmar.

567. Hvad förstås med en kropps strålningsförmåga?

Dermed menas kropparnes olika förmåga att utsända värme från sin yta. Strålningsförmågan beror mest på ytans beskaffenhet, så att en yta, som utstrålar litet värme, kan fås att utstråla mycket, om den öfverdrages med ett tunt lager af något ämne, som har stor strålningsförmåga.

I nära samband med strålningsförmågan står absorptionsförmågan eller en ytas förmåga att upptaga värme, Stor strålningsförmåga medför stor absorptionsförmåga. För att undersöka värmestrålningen hos kropparna, kan man begagna sig af en kubisk metallåda (Leslie's tärning), fylld med varmt vatten, hvilkens sidoytor beklädas med olika ämnen. De härifrån utgående värmestrålarna få sedan falla på en mycket känslig termometer, af hvars utslag strålningen bedömes. På detta sätt har Leslie undersökt en mängd ämnen; så t. ex. fann han, om strålningsförmågan för kimrök sättes lika med 100:

Kimrök 100 Glimmer 80 Blyhvitt 100 Blyerts 75 Hvitt papper 98 Poleradt järn 15 Husbloss 91 Metaller (matt yta) 12-2

Af denna tabell synes, att metallerna utstråla obetydligt med värme i jämförelse med kimrök. I allmänhet blir strålningsförmågan mindre, om ytan poleras; men detta synes bero mera på, att ytan blir sammanpressad vid poleringen, än att den blir slät. Färgen deremot synes ej hafva något inflytande; kimrök, som är svart, och blyhvitt hafva samma strålningsförmåga.

568. Hvarför bestryker man en kamin med blyerts?

Emedan blyertsen betydligt höjer strålningsförmågan.

569. Hvarför håller sig en kakelugn längre varm än en kamin?

Dels utstrålar den glaserade kakelugnsytan mindre värme än den mattslipade eller ojämna kaminytan, dels leder kakel (bränd lera) mycket sämre än metall. Af dessa skäl är en vanlig kakelugn lämpligare än en kamin i boningsrum, der man vill ha en jämn temperatur, som hela dagen håller sig vid ungefär samma gradtal. Är det deremot

Skannad sida 134