Sida 125
Faraday utförde ett ännu svårare konststycke. i det han fick qvicksilfver att stelna i en rödglödande degel. Han lade en blandning af fast kolsyra och eter i degeln. Vi hafva (st. 438) nämt, att denna blandning åstadkommer en betydlig köld, uppgående till ungefär — 90 °. Denna blandning antog nu det sferoidala tillståndet, och massan bibehöll så länge sin låga temperatur, trots att den låg i den glödande degeln (naturligtvis till följd af det skyddande lagret af ånga), att qvicksilfret stelnade.
503. Hvarför försvinner så plötsligt en droppe, som en tid befunnit sig i det sferoidala tillståndet?
Emedan den heta metallen så småningom afkyles så mycket, att ånga ej tillräckligt fort hinner bildas, för att ersätta den som bortgår. Droppen kommer derför efter en stund i omedelbar beröring med metallen och uppvärmes temligen hastigt samt öfvergår i gasform.
504. Kan det sferoidala tillståndet medföra någon fara?
Man har gissat, att mången gång anledningen till en ångpannas exploderande vore att söka i vattnets öfvergång till det sferoidala tillståndet. Om vattnet i ångpannan så minskas, att det ej täcker hela eldytan (st. 59), kunna de obetäckta delarna upphettas ända till rödglödgning. Då nytt vatten påfylles och kommer i beröring med den heta väggen, inträder ett sferoidalt tillstånd, hvari- genom ett ånglager lägger sig emellan vattnet och väggen. Sedan väggen afkylts så mycket, att det sferoidala tillståndet upphör, och vattnet kommer i omedelbar beröring med densamma, uppkommer på en gång en stor mängd ånga, hvilket ju enligt hvad vi förut påpekat (493) kan vara farligt för ångpannans bestånd.
505. Huru är det möjligt, att man, genom att med det våta fingret beröra ett strykjärn, kan afgöra, om detta är tillräckligt varmt?
Af hvad förut är sagdt inses, att om man bränner sig, då man med fingret berör järnet, betyder detta, att vattnet häftar vid strykjärnet, och då är järnets temperatur under 150°. Bränner man sig icke, så beror detta derpå, att vattnet ej fuktar järnet, d. v. s. dess temperatur är högre än 150°.
Nu vill man genom strykningen bland annat fort aflägsna det vatten, som är i det våta plagget, men dertill behöfves en temperatur, som betydligt öfverstiger 100°, derför undersöker en strykerska på angifna sätt, om järnet är tillräckligt varmt.
VIII.
506. Hvad är smältning?
En fast kropps förvandling till vätska genom upphettning.
507. Förhålla sig alla kroppar lika, då de smälta?
Nej, somliga, t. ex. vax, stångjärn, blifva först mjuka, innan de smälta; andra, t. ex. stearin, tackjärn, öfvergå omedelbart från fast till flytande form.
508. Hvarför smälter en kropp vid upphettning?
Emedan upphettningen sätter kroppens molekyler i allt häftigare och häftigare rörelse, som slutligen kan bli så stark, att den öfvervinner sammanhållningskraften mellan molekylerna.
509. Hvad menas med smältpunkt?
Den temperatur eller värmegrad, vid hvilken en kropp smälter. Hvarje kropp, som kan smälta, har sin bestämda smältpunkt, som alltid, med undantag af i några med konst framkallade fall, är oföränderligen densamma. De olika ämnenas smältpunkter ligga mellan vidt skilda gränser; så t. ex. smälter qvicksilfver vid — 39°, medan metallen Iridium behöfver nära + 2,000° för att smälta.
Följande tal ange några af de vanligaste ämnenas smältpunkt.
