Sida 94
förbrinna, Röken beror på en ofullständig förbränning och är en blandning af gaser, fint fördeladt kol (hvad vi kalla sot), m. m.
268. Hvarför hör man alltid tända en eld nedtill?
Emedan då lågan, som stiger i höjden, lättare kan uppvärma veden, hvarigenom förbränningen underhålles.
269. Hvarför stiger lågan i höjden?
Emedan hon utgöres af brännbara gaser, som dels i sig själfva dels af den höga temperaturen äro lättare än luften.
270. Hvarför är det så svårt att få eld i sur ved?
Emedan en stor del af antändningsvärmet åtgår till att förvandla vattnet i den sura veden till ånga.
271. Hvarigenom blifva växande träd ett så utmärkt skydd mot hetta?
Emedan alla kärl och väfnader äro fyllda med växtsafter, hvilka vid sin afdunstning eller förvandling till ånga binda värme, hvarigenom hettan minskas.
272. Hvarpå beror det, att föremål öfverdragna med s. k. eldfärg icke så lätt antändes?
Om ett stycke trä eller tyg doppas i vattenglas, ammoniumfosfat eller några andra lösningar af samma art, öfverdrages det med en glasartad hinna, som ej fördärfvas af hettan och derför utestänger luften från den ifrågavarande kroppen. Är hettan betydlig, förkolnar trä- eller tygstycket, men brinner ej med låga. För att se verkan af dylikt skyddande öfverdrag, behöfver man blott doppa en bomullstråd i stark saltlösning. Hålles en sålunda preparerad tråd, sedan den torkat, i en låga, glöder den men fattar ej eld.
273. Hvad är orsaken till de små lifliga lågor, som man ofta ser skjuta fram från ett brinnande ved- eller kolstycke?
Uti trä- eller kolstycket finnes en mängd rum och håligheter, fyllda af brännbara gaser (kolväten). Då dessa gaser upphettats till en viss grad, spränga de sitt fängsel och rusa ut, då de genast antändas.
274. Hvarifrån komma de blå lågor, som man ser öfver en glödhög?
Dessa lågor äro brinnande koloxid. Inuti högen är luften knapp, hvarför kolet ej kan förbrinna till mer än koloxid (den skadliga gasen i kolos). Då koloxiden kommit till ytan, der luften lättare kommer åt, förbrinner den till kolsyra med blå laga.
Kolsyran innehåller dubbelt så mycket syre på hvarje molekyl som koloxiden.
275. Hvilka faror medföra användandet af s. k. fyrfat för uppvärmning af ett rum?
Ett fyrfat är en panna af järn, i hvilken brinner kol. Vid förbränningen alstras antingen kolsyra, som är oduglig till inandning, eller koloxid, som är en ytterst giftig gas. Såvida ej luftväxlingen är god, måste således detta uppvärmningssätt alltid medföra betydliga faror.
276. Hvad menas med en »värmenecessär» eller flyttbar kamin?
Dermed förstås en kamin på hjul med en kort skorsten att sticka in i en kakelugn. Den eldas med koks eller stenkol. I en dylik kamin är förbränningen ytterst långsam, emedan »draget» är svagt; man behöfver derför ej fylla den mer än en à två gånger i dygnet. Den är särdeles ekonomisk och renlig, men tyvärr rätt farlig. Emedan förbränningen går så långsamt, bildas mest koloxid, som ledes in i kakelugnen, men i dylika är draget ofta klent, och vid stark blåst händer ofta, att vinden drifver ned röken i skorstenen och derifrån in i rummet. Man borde derför aldrig hafva dylika kaminer i sofrum.
277. Hvarför brinna stenkol långsammare än koks?
Emedan stenkolen på samma vigt innehålla mera bränbara ämnen än koksen. Koks är nämligen stenkol, hvarur destillerats en
