Sida 241
jordytan är för en gifven fuktighetshalt, ju högre ligga molnen. De lägsta molnen befinna sig på 300 à 400 meters höjd, under det cirrusmolnen (se nedan) ligga 8,000 à 12,000 meter öfver jorden. Då luftens temperatur på denna höjd är under 0°, måste cirrusmolnen bestå af iskristaller.
920. Huru skall man förklara molnens stundom plötsliga framträdande på himmeln?
Utom det redan anförda sättet för molnens bildande kunna de äfven uppstå på andra vägar. Talrika observationer dels under ballongfärder dels på molnens gång hafva gifvit vid handen, att atmosfären genomkorsas af luftströmmar, som flyta ofvanpå hvarandra i olika riktningar. Om då två luftmassor, mättade med fuktighet men af olika temperatur, blandas med hvarandra, uppstår en blandningstemperatur, som är lägre än den som behöfs, för att bibehålla all fukt i ångform. En del måste då falla ut i form af ett moln. Likaså kan en tung luftström pressa en lättare luftström högre upp i luften, hvarest en plötslig kondensation eller utfällning eger rum.
921. Huru kunna molnen sväfva fritt i luften?
De små vattendroppar eller iskristaller, hvaraf molnen bestå, äro tyngre än luften och sträfva derför att sjunka mot jorden. Detta sjunkande försiggår dock ganska långsamt, dels emedan de små vattendropparna bilda en stor yta, hvarigenom deras sjunkande betydligt motverkas af luftmotståndet, dels ock emedan den uppstigande varma luftströmmen håller dem uppe.
Molnens oföränderliga höjd är för öfrigt blott skenbar. Betraktadt såsom ett helt förblir molnet sväfvande i luften, men de särskilda vattendropparna, som bilda molnet, ombytas oupphörligt. Under dagens lopp tillväxer det nedtill genom ny utfälld vattenånga medan det samtidigt föres uppåt af den varma luftströmmen. Sedan denna mot aftonen aftager, börjar molnet sjunka, men då komma dess nedre partier in i varmare luftlager och upplösas i osynlig ånga. På detta sätt försiggår en ständig omsättning i molnet, under det detta i sin helhet synes bibehålla sin höjd oförändrad.
922. Hvarifrån härleder sig molnens färg?
Då det direkta solljuset reflekteras från molnen, äro de bländande hvita. De partier af ett moln, som ej träffas af solstrålarna, äro gråa eller mörkblå. Ju tätare molnet är, och ju mindre »diffust» ljus det reflekterar, ju mörkare är molnet.
923. Hvarför äro qvällsmolnen ofta så röda eller guldglänsande?
Då solljuset går genom fuktig luft, absorberas de mest brytbara strålarna, så att hufvudsakligen de röda och gula färgerna gå igenom. Nu har ljuset, då solen befinner sig vid horisonten, ett betydligt längre vägstycke i de nedre luftlagren att genomgå, än då solen står högt på himmeln, derför är denna absorption verksammast på qvällar (och morgnar). Molnens färg beror naturligtvis på färgen hos det reflekterade ljuset. Af samma skäl blir solen röd, då den betraktas genom dimma.
924. Hvarför ändra molnen färg?
Emedan deras läge i förhållande till solen, deras täthet, deras form m. m. förändras.
925. Hvarpå beror molnens olika form?
På luftens olika fuktighetsgrad, den höjd på hvilken molnen bildas, vindar och elektriska förhållanden.
926. Huru indelar man molnen?
Det är klart, att ett så rörligt och skiftande fenomen som molnen skall förete en snart sagdt oändlig mångfald af former, hvars ordnande i bestämda klasser skall erbjuda stora svårigheter. Men då nästan hvarje särskild molnform har sitt egna inflytande på väderleken, måste ensamt af det skälet, en klassifikation af molnformerna vara nödvändig. Redan i början af vårt århundrade företog sig derför Howard att ordna molnformerna under vissa klasser, som ännu i dag i hufvudsak qvarstå. De olika molnklasserna
