Sida 148
Newton, hvilken först sönderdelade ljuset, solljuset for hvitt ljus.
640. Hur många ljusstrålar finnas i spektrum?
Otaligt många, hvilka så småningom öfvergå från en färg till en annan. De sju färgerna i spektrum äro derför att anse såsom för ögat mera framträdande grupper af strålar.
641. Hvad är orsaken till dispersionen?
Att hvarje färg brytes olika mycket. Af fig. 82 i samband med hvad som nämts i st. 639 inses, att rödt ljus brytes minst, dernäst orange o. s. v. ända till violett, som brytes mest. Derför uppslår alltid färgspridning, då hvitt ljus brytes.
642. Hvarför uppstår ej någon färgspridning, om enfärgadt eller s. k. »enkelt» ljus brytes?
Emedan det enfärgade ljuset blott innehåller strålar af samma brytbarhet. Newton anställde följande försök, för att undersöka, huruvida spektralfärgerna voro enkla. Sedan ett ljusknippe fått falla mot ett prisma och sönderdelats, uppfångades spektrum på en skärm. Genom ett hål på skärmen kunde han låta strålar af bestämd färg träffa ett nytt prisma bakom skärmen (se fig. 119). Det enfärgade ljuset bröts vid genomgången i prismat n:o 2, men spred sig ej, och på motstående vägg uppstod en enfärgad bild af ungefär samma storlek som hålet i skärmen. Af denna orsak kallade Newton solljuset för sammansatt och spektralfärgerna för enkelt ljus.
Fig. 119. Experiment för att visa, att spektralfärgerna ej vidare kunna sönderdelas.
643. Huru kan man ytterligare visa, att solljuset är sammansatt af de sju spektralfärgerna?
Derigenom att man medels en samlingslins eller speglar åter förenar de särskilda färgerna. Gör man detta, får man åter hvitt ljus, hvilket redan Newton visade. Färgerna måste blandas i samma proportion, i hvilken de förekomma i spektrum, i annat fall får den hvita färgen en anstrykning af rödt, grönt o. s. v.
644. Hvad menas med komplementfärger?
Två färger som tillsammans alstra hvitt ljus. Man antog förr, att alla spektrums
