Sida 192
Öfver hela verlden repeterades försöket, alltid med samma påföljd. En lärd, professor Richmann i Petersburg, fick med lifvet plikta för sin vetgirighet, i det vid ett dylikt försök den elektriska gnistan träffade honom i pannan och dödade honom ögonblickligt.
765. Huru har man sökt förklara uppkomsten af luftens elektricitet?
Vi hafva redan nämt, att vår kunskap i detta hänseende är ytterst bristfällig. I alla fall kan det förtjena omnämnas några förmodade elektricitetskällor. Afdunstningen från de stora hafven; friktionen mellan luften och molnen; lifsprocessen hos växterna; kondensationen af luftens fuktighet till regndroppar. Denna sista förmodade orsak synes vara den antagligaste, särskildt om man erinrar sig, att ett åskväder nästan alltid föregås af ett häftigt regn. Den elektricitetsmängd, som förut var spridd bland det gasformiga vattnet, förtätas på vattendroppen och får större spänning.
766. Hvad veta vi om blixten?
Blixtstrålen är den elektriska gnistan, ljusfenomenet, som åtföljer en elektrisk urladdning genom luften. Blixten är således af samma art som de gnistor man får ur en vanlig elektricitetsmaskin, fast i betydligt förstorad skala. Orsaken till ljuset är också delvis densamma: de luftpartiklar, som ligga i urladdningens väg, upphettas till glödning. Blixten kan vara betydligt lång, stundom ända till 1 sv. mil. Angående strålens väg så synes knappt något mera nyckfullt och oberäkneligt kunna tänkas. En blixt som »slår ned» gör ofta de märkvärdigaste hopp och krokvägar. Förhållandet är emellertid det, att elektriciteten söker sig den väg, der den har minsta motståndet att öfvervinna.
767. Hafva alla blixtar samma utseende?
Nej; man brukar skilja dem i tre slag: linieblixtar, ytblixtar och kulblixtar.
768. Huru ser en linieblixt ut?
Detta är den vanliga formen på blixten: en lysande rak eller i zigzag gående ljuslinie (se fig. 184), alldeles af samma form som den vanliga gnistan från en elektricitetsmaskin. Stundom delar sig gnistan eller strålen i två eller flere grenar (se fig. 185).
Fig. 184. En i zigzag gående linieblixt.
Fig. 185. En utgrenad linieblixt.
769. Hvarför går strålen i zigzag?
Den elektriska urladdningen sker på den väg, der minsta motståndet finnes. Är nu
