Sida 118
460. Hvarför är det alltid fuktigt i källare, dalsänkningar etc.?
Emedan solstrålarna ej tränga dit ned, och luften derstädes är tämligen stillastående. Den, med vattenånga mättade luften ersättes derför ej af ny eller torkar genom uppvärmning.
461. Hvarför är ett glas, stjälpt öfver en växande planta, fuktigt på inre sidan?
Dels emedan glaset hindrar den ur jorden uppstigande fukten att sprida sig i luften, dels ock derför att plantan själf afgifver vattengas, som förtätas vid beröringen med det kalla glaset och afsätter sig på dess väggar i form af vattendroppar.
462. Försiggår vattnets afdunstning lika lätt från stora som från små vattenytor?
Vi hafva redan sagt (st. 443), att en stor yta afdunstar fortare än en liten. Emellertid hafva undersökningar af Dieulafait och Salles gifvit vid handen, att afdunstningen från en mindre vattenyta, t. ex. ett ämbar eller en balja, är nästan dubbelt så stor som afdunstningen från en lika stor yta, tagen på en sjö. Skälet härtill är tydligt: den stora vattenytan mättar luften med fuktighet, och då går afdunstningen långsamt; den mindre ytan gör det icke, der fortgår derför afdunstningen raskare. Vi hafva upptagit denna fråga, för att få tillfälle påpeka, huru två påståenden, hvilka synas stå i strid med hvarandra, kunna förenas, om man blott noga fasthåller, att hvarje påstående blott får gälla, så långt det gifvit sig ut för att gälla.
En gifven vattenmassa afdunstar fortare, om den utbredes på en stor yta, än om den hoptränges på en liten, under förutsättning att luften vid båda tillfällena är lika beskaffad med afseende på sin fuktighetsgrad m. m. Dieulafait's och Salles' undersökningar åter säga, vi upprepa det ännu en gång: att en liten vattenyta afdunstar mer än en lika stor del af en stor yta.
463. Hvad är orsaken till, att man erfar en känsla af kyla i fingret, om man först vätt det och sedan håller det i luften?
Emedan vattnet afdunstar hastigt och tager det erforderliga värmet från fingret. Är det lugnt, kännes kylan i hela fingret, blåser det, går afdunstningen fortast på den sidan, hvarifrån vinden kommer, hvilken sida derför mest afkyles. Man brukar också genom att väta ett finger och hålla det upp i luften afgöra, hvilken vind som blåser för tillfället.
464. Hvarför hålla sig fisk, grönsaker m. m. längre friska, om man öfvertäcker dem med ett vått skynke?
Emedan luften under skynket bibehåller sig fuktig och sval. Allt värme, som strålar mot skynket, upptages eller bindes af det afdunstande vattnet.
465. Hvarför får man lätt snufva och hosta i mycket fuktig luft?
Emedan fuktig luft kyler mer än torr, på den grund att kroppens värme lättare bortledes genom vattengas än genom fullkomligt torr luft. Dessutom frodas i fuktig luft en mängd bakterier, som genom andningsprocessen inkomma i näsan och luftstrupen, der de förorsaka inflammation i slemhinnorna.
466. Huru är det möjligt, att is kan bildas på grunda vattensamlingar, utan att luften varit under fryspunkten?
Emedan, om himlen är klar och luften torr med nordlig vind, jordytan afkyles både genom värmeutstrålningen i rymden och till följd af den ökade afdunstningen från den fuktiga marken. Denna afkylning kan gå så långt, att vattnet fryser, ehuru luften är flere grader varm.
Enligt denna grundsats skaffar man sig konstgjord is i Bengalen, der is annars aldrig bildas. Under klara nätter utsättas stora flata pannor, fyllda med vatten. För att hindra, värmeledningen från jorden ställas skålarna, på ett underlag af halm (en mycket dålig värmeledare). Till morgonen är hela vattenmassan förvandlad till en ismassa, och afkylningen är åstadkommen genom afdunstning. I Frankrike händer det stundom, att is bildar sig, oaktadt luftens temperatur är 5 à 6 grader öfver noll.
