Sida 182
förhållanden borde hafva. Denna teori har på sista tiden utbildats af Edlund i Stockholm, som äfven utsagt, hvad det elektriska ämnet är, nämligen etern. Utan tvifvel kan Edlunds teori bättre än någon annan förklara de elektriska fenomenen i all deras skiftande mångfald, men då den är svårbegripligare än den gamla, och dessutom teorien om två slags elektricitet äfven ganska bra förklarar fenomenen, bibehålles vanligen den senare, hvilket vi ock komma att vid den följande framställningen göra.
738. Huru förhålla sig de båda slagen af elektricitet till hvarandra?
Kroppar, laddade med samma slags elektricitet, repellera eller stöta hvarandra ifrån sig. Kroppar, laddade med olika slags elektricitet, attrahera eller draga hvarandra.
Vi finna således här en motsvarighet mot förhållandet mellan de olika magnetpolerna.
739. Hvad sker, då en kropp elektriseras genom gnidning?
Förloppet vid elektriseringen af en kropp kan tänkas vara följande. Hvarje oelektrisk kropp innehåller både positiv och negativ elektricitet. Af detta skäl kan den ej visa någon elektrisk verkan; han är neutral. Genom gnidningen mellan två neutrala kroppar uppstår en fördelning af de elektriska ämnena, så att positiv elektricitet hopar sig på den ena kroppen, negativ på den andra. Det är också ett af erfarenheten bestyrkt faktum, att alltid, då en kropp elektriseras genom att gnidas mot ett annat föremål, de båda kropparna båda bli elektriska men af motsatt slag.
740. Huru fördelar sig elektriciteten på en kropp?
Är kroppen en oledare, förblir elektriciteten på det ställe i kroppen, der den upp- väckts; elektriciteten har nämligen svårt, att röra sig från en punkt i kroppen till en annan. Är det åter en ledare, hvarpå elektriciteten uppsamlats, utbreder den sig öfver hela kroppens yta, men ej ett spår elektricitet visar sig i kroppens inre.
741. Hvarför samlar sig elektriciteten endast på ytan af en ledare?
Emedan de elektriska molekylerna (etermolekylerna), då de äro af samma slag, repellera hvarandra (738). De vilja då skiljas åt så långt som möjligt, hvilket sker om de ligga på kroppens yta.
742. Hvarför går ej elektriciteten från kroppens yta ut i luften?
Emedan luften, om den är torr, är en isolator (736). Är luften fuktig, så drifver den repellerande kraften de elektriska molekylerna vidare, d. v. s. de lemna kroppen. Det är derför omöjligt att göra elektriska försök i fuktig luft.
743. Lägger sig elektriciteten lika öfver kroppens hela yta?
Nej; den samlar sig mer på de ställen af ytan, som äro böjda, och detta så, att ju skarpare böjningen är, ju tätare är elektriciteten der hopad. Har kroppen någonstädes en spets, så är tydligen ytans böjning der allra skarpast; derför samlar sig ock elektriciteten företrädesvis i spetsar och utstående partier af ledaren. I spetsen komma då de elektriska molekylerna hvarandra närmare än på något annat ställe på ytan; der skall således repulsionen vara starkast och luften ha svårast att hindra elektriciteten att gå ut ur ledaren. Vill man derför förvara elektricitet, måste den uppsamlas på klotrunda kroppar eller åtminstone på sådana, som sakna alla spetsar och kanter. Genom spetsar strömmar elektriciteten ut i luften; detta kallas spetsverkan.
744. Hvad förstås med elektrisk induktion?
En elektriserad kropp utöfvar inflytande på en i närheten befintlig neutral ledare på det sätt, att den elektriska kroppen i ledaren skiljer de båda elektriska fluida, drager närmast sig den sort, som är af motsatt slag mot kroppens elektricitet, och stöter bort den andra. Detta kallas induktion eller influens. Om t. ex. en positivt elektrisk kropp är i närheten af en ledare, blifver den närmast varande delen af ledaren negativt, och den
