Sida 160
684. Hvarför lyser det till, om man slår sig på ögat, gnuggar ögonen o. s. v.?
Emedan synnerven genom slaget retas och denna nerv ej kan gifva upphof till någon annan förnimmelse än ljus. Hvarje nerv ger sitt bestämda intryck, oberoende af det sätt, hvarpå den retas.
685. Hvarigenom bedöma vi föremålens storlek och inbördes afstånd?
Fig. 133. Synvinkelns beroende af föremålets afstånd.
Det är klart, att vår uppfattning af ett föremåls storlek beror på bildens storlek på näthinnan. Denna beror åter på den s. k. synvinkeln, d. v. s. den vinkel som strålarna från föremålets yttersta gränser bilda vid sin korsning i ögat (se fig. 133). Synvinkeln och med denna bilden på näthinnan blir mindre, ju mindre föremålet är eller ju längre bort det befinner sig. Uti synvinkelns storlek ha vi således ännu ett sätt att bedöma afstånd, ehuru detta sätt ej är så tillförlitligt som det i st. 673 omnämda.
686. Hvarför kunna vi ej se mycket små föremål?
Emedan de ses under en för liten synvinkel. För ett normalt öga och vanlig belysning får synvinkeln ej vara mindre än 1/2 bågminut. Dock kunna trådformiga föremål ses under mindre vinkel än runda och mycket starkt lysande föremål t. ex. fixstjernorna upptaga knappt någon mätbar vinkel.
687. Hvarför synas träden i en allé, skenorna på en järnväg o. s. v. löpa tillsammans, ehuru de äro parallela?
Emedan synvinkeln mellan två motstående punkter blir allt mindre och mindre, ju längre bort man fäster blicken, och afståndet bedömes af synvinkelns storlek. Afståndet mellan träden A och B (fig. 134) bedömes af synvinkeln AGB, mellan träden C och D, af vinkeln CGD. Nu blir tydligen vinkeln mindre, ju längre bort träden befinna sig, derför synas träden närma sig hvarandra. Af samma skäl synes träden allt lägre och lägre, ju längre bort de stå; vinkeln CGD (fig. 135) är mindre än vinkeln AGB.
688. Huru kan ett finger eller annat mindre föremål bortskymma en hel menniska?
Emedan menniskan, sedd på stort afstånd, icke upptager större synvinkel än det mindre föremålet, sedt på nära håll (se fig. 136).
689. Hvarför synes månen så stor mot fixstjernorna?
Emedan han till följd af sin närhet till jorden upptager en betydligt större synvinkel än stjernorna, som befinna sig ofantligt långt bort. Solen och månen synas nästan lika stora, ehuru solens diameter är ungefär 400
