Sida 99
efter vinden, hvarigenom för röken alltid finnes en utgång i lä för blåsten.
313. På hvad sätt hindras rökens uppstigande i skorstenen af en nedåt gående luftström?
Dels rent mekaniskt derigenom att luften för röken med sig, dels derigenom att luften afkyler röken, så att den till följd af sin tyngd sjunker.
314. Hvarför ryker det in i en kakelugn, som ej på länge blifvit sotad?
Emedan sotet täpper till rökgångarna, ökar friktionen mellan väggarna och röken i skorstenen och sålunda minskar draget.
315. Huru starkt bör draget i skorstenen vara, för att röken ej skall gå tillbaka i eldstaden?
Vi hafva sett, att blåst ofta är orsaken till att det röker in. Om den varma luften stiger med tillräcklig hastighet, kan tydligen röken öfvervinna blåstens hindrande inflytande. Vid vanlig vind fordras en hastighet hos den uppstigande luftströmmen af 2 meter i sekunden, för att röken skall kunna komma ut ur skorstenen.
316. Hvarifrån kommer sotlukten, som stundom framtränger ur kakelugnar på sommaren?
Under sommaren, då kakelugnen ej eldas, händer lätt, att i denna en nedåt gående luftström uppstår, emedan luften i kakelugnen är kallare än luften i rummet. Denna luftström för då med sig in i rummet sotlukten.
317. Hvad innehåller aska?
Askan utgöres af de icke brännbara ämnen, som återstå efter förbränningen af djur och växter. Både växter och djur behöfva för sin tillväxt och fortvaro en mängd mineraliska beståndsdelar, och det är dessa, som qvarblifva efter förbränningen och bilda askan. Genom förbränningen omsättas dock dessa ämnen till andra föreningar än de, hvari de ingingo i den lefvande organismen. De vanligaste föreningarna, som förekomma i askan äro: pottaska, soda, fosforsyrade, svafvelsyrade och kiselsyrade salter af kalk, talk, lerjord, järn- och manganoxid; vidare klor tillsammans med kalium, natrium, kalcium och magnesium.
318. Hvarifrån kommer lukten af brändt svafvel, då stenkol eller koks brinner?
Från svafvelsyrligheten, som bildas vid förbränningen af i kolen inblandadt svafvel. Emedan svafvel lätt förenar sig med silfver, till svart svafvelsilfver, svartna skedar o. d., om de länge förvaras i samma rum, der en kamin finnes, som eldas med stenkol.
319. Hvarför blifva taken i boningsrum ofta svarta?
Emedan den varma luften för med sig fint fördeladt sot och dam, som fastnar i ojämnheterna i taket.
320. Hvaraf består lamprök?
Röken från en lampa eller ett ljus utgöres af en blandning af vattenånga och fint fördeladt kol. Vattenångan härleder sig från föreningen mellan vätet i oljan eller lysämnet med luftens syre; kolet är det kol, som ej förbrunnit till kolsyra och som vanligen benämnes lampsot.
321. Hvarför ryker en lampa?
Emedan veken, om den är för högt uppskrufvad, inför i lågan mer olja, än som hinner fullständigt förbrinna. Den ej förbrända delen af oljan sönderdelas af värmen i enklare beståndsdelar, deribland sot och en mängd kolväten, som bilda hvad man kallar lampos. Lampan ryker äfven, oaktadt veken ej är för högt uppskrufvad, om draget i lampan är för litet, emedan då en del kol i lågan ej förbrinner. En snedt klippt veke ryker, emedan den på somliga ställen är för hög.
322. Hvarför ryker en lampa, om man tager bort lampglaset?
Emedan luften då ej i tillräcklig mängd strömmar till lågan. Lampglaset verkar
