Sida 136
försök, om vi taga en konkav spegel med polerad yta, vända den mot solen och i spegelns brännpunkt sätta en bit fnöske; fnösket blir då snart glödande (fig. 101). I brännpunkten samlas nämligen alla strålar, som träffa spegeln, i denna punkt måste derför temperaturen vara hög, och detta i högre grad, ju större spegeln är. Har man tillgång på två speglar, kan man uppställa dem vända mot hvarandra och i samma höjd (fig. 102). I den ena spegelns brännpunkt placeras en korg af järntråd (C i figuren), i hvilken man lägger glödande kol eller en het metallkula. Sätter man i den andra spegelns fokus (brännpunkt D) en termometer, skall man snart få se denna stiga under inverkan af de värmestrålar, som, utgångna från C, dels direkt dels genom reflexion i spegeln A träffa spegeln B. Är kroppen C mycket het, kan man äfven i detta experiment antända en fnöskbit i D.
Fig. 102. Reflexion mellan två konkava speglar.
Borttages värmekällan ur C och ditlägges i stället is, får man se termometern i D sjunka under rummets temperatur. Det är då termometerkulan som utstrålar värme mot den kallare brännpunkten C.
577. Huru kunna metallerna, som äro de dästa värmeledarne, reflektera värmet så bra?
Metallerna leda värmet bra, då de upphettas, men de upphettas ej synnerligen genom strålande värme, ty det mesta reflekteras.
578. Hvarför äro ljusa kläder svalare än mörka?
Emedan de upptaga mindre värmestrålar än mörka kläder. Längre fram få vi tillfälle närmare omtala, huru en svart yta absorberar nästan allt ljus, som faller på densamma, medan en hvit yta deremot återkastar det mesta. Samma gäller om värmestrålarna; olika färgade ytor upptaga, om alla andra omständigheter äro desamma, olika mängd af de anfallande strålarna.
579. Hvarför blir en polerad eldskärm mindre uppvärmd än en skroflig?
Emedan den skrofliga skärmen absorberar mer och reflekterar mindre af det från elden utstrålande värmet än den polerade.
580. Hvarför går det lättare att bränna hål med ett s. k. solglas i en mörk yta än i en hvit?
Emedan den mörka ytan absorberar mer värme än den hvita ytan.
581. Hvarför blir man afkyld, om man fläktar sig med en solfjäder?
Emedan solfjädern sätter luften i rörelse, hvarigenom ansigtet eller den öfriga kroppen kommer i beröring med oupphörligt ny luft, som genom ledning och absorption beröfvar kroppen värme.
582. Hvarför är ett öklimat jämnare än ett fastlandsklimat?
Vi få kanske längre fram tillfälle att vidare ingå på denna fråga. Här kan vara tillräckligt anföra följande skäl. Till följd af att vattnet ytterst långsamt uppvärmes men också långsamt afkyles, utjämnar det skilnaden mellan vinter och sommar, mellan dag och natt. På sommaren upptager vattnet mycket värme ur luften, d. v. s. gör sommaren sval; på vintern utstrålar det långsamt värme och är derför varmare än luften, d. v. s. mildrar vinterns kyla.
