Sida 258
KEMI.
I.
987. Hvarmed sysselsätter sig kemien?
Den studerar alla de företeelser, hvarigenom de i naturen förekommande kropparna förändras, så att nya kroppar med helt andra egenskaper än förut uppstå. Visserligen är allt hvad som sker i naturen förändringar hos kropparna eller materien, men en del förändringar äro mera så att säga ytliga. Då ett stycke is smälter till vatten, har isen visserligen undergått en rätt betydlig förändring, men de smådelar (molekyler), hvaraf isen kan tänkas bestå, återfinnas i oförändradt skick såsom vattenmolekyler. Förändringen här består endast deruti, att sammanhållningskraften mellan ismolekylerna öfvervunnits af den kraft som ligger i en ökad vibrationshastighet hos molekylerna (209). Sådana förändringar, som endast sträcka sig till kropparna utan att förändra molekylerna, kallas fysiska. Om åter ett stycke järn rostar, uppstår en helt och hållet ny kropp, rost, hvars molekyler äro helt olika beskaffade än järnmolekylerna. En sådan förändring kallas kemisk.
988. Hvad förstås med en atom?
För att förklara de kemiska företeelserna har man antagit, att molekylen ej är den yttersta gränsen för matenens delbarhet, utan att hvarje molekyl själf består af två eller flere mindre delar, som man kallat atomer. Atomerna äro således beståndsdelarna i en molekyl.
989. Hvad förstås med att materien är oförstörbar?
Dermed förstås, att atomerna ej kunna förintas. De i naturen befintliga kropparna undergå visserligen stora förändringar, men all erfarenhet gifver vid handen, att dervid endast sker en omrangering af de redan befintliga atomerna, så att nya molekyler med andra egenskaper än förut uppstå. Atomerna äro oförstörbara både med hänsyn till antal och egenskaper. Inga atomer kunna skapas, men ej heller några förstöras.
990. Hvilken kraft sammanhåller atomerna i en molekyl?
Den s. k. kemiska kraften. Orsaken till hvarje kemisk förändring eller reaktion är, att den kemiska kraften är större mellan vissa slag af atomer än mellan andra, så att redan färdiga molekyler sönderfalla i atomer, för att sedan ordna sig till nya molekyler.
991. Hvad förstås med ett enkelt ämne eller element?
Dermed förstås de olika slagen af atomer. Huru mångskiftande än de former äro, hvarunder materien framträder i naturen, så har det visat sig, att det ej finnes mer än omkring 70 olika atomer. En kropp, som endast innehåller ett enda slag af atomer, kallas ett grundämne eller element. Till grundämnena höra t. ex. syre, qväfve, väte, kol, svafvel, fosfor, järn, koppar, zink m. fl. Alla icke enkla ämnen kallas sammansatta. Uti ett enkelt ämne består molekylen af likartade atomer, uti ett sammansatt af olikartade. En vattenmolekyl består af en atom syre och två atomer väte; vatten är derför en sammansatt kropp.
992. Hvad förstås med kropp eller materie?
Allt som kan vägas d. v. s. har tyngd. Man kan ock säga, att materie är allt som intager rum.
993. Hvad förstås med en kristall?
Då en kropp öfvergår från gasform eller flytande form till fast, ordna sig i allmänhet molekylerna vid hvarandra på ett för hvarje ämne karakteristiskt sätt, så att kroppen i sitt yttre framträder under bestämd geometrisk
