Sida 123
blifvit 100°, måste den instängda ångan kunna aflyfta locket, då vattnet genast kommer i kokning.
491. Hvarpå beror det, att en vätska »kokar öfver»?
På för häftig uppvärmning. En stor mängd ångbubblor bildar sig på en gång, vätskan sväller då ut eller fradgar sig, och dess volym ökas så mycket, att den stiger öfver sina bräddar.
492. Hvarför kokar mjölk lättare öfver än vatten?
Emedan på upphettad mjölk bildar sig en hinna (skinnet) af koagulerad ägghvita, som hindrar ångan att afgå. Genom ångans tryck pöser hinnan upp och drager med sig mjölken.
493. Hvad är orsaken till, att ångpannor explodera?
Naturligtvis kunna flere omständigheter framkalla en sådan olycka, men den närmaste orsaken är alltid ett för högt ångtryck. I allmänhet konstrueras en ångpanna för ett flere gånger högre tryck, än det som användes för maskinens drifvande, men om af en eller annan orsak ångmängden plötsligt ökas, så att trycket springer upp i höjden mer än pannans väggar tåla, spränges ångpannan med en oftast förfärande kraft. För att minska möjligheten af en explosion, äro alla ångpannor försedda med säkerhetsventil, som vid ett visst tryck öppnar sig och utsläpper öfverflödig ånga. Men en sådan hjälper naturligtvis föga, om ångtrycket plötsligt allt för mycket ökas.
494. Hvad är det som gör ångan synlig, då den strömmar ut ur en ångpanna?
Vattenångan är, så länge den är ånga, osynlig. Men, då den kommer ut i luften, afkyles den och, om den finnes i tillräcklig mängd, kondenseras till små droppar, hvilka bilda de ljusa moln, som i dagligt tal kallas ånga, men som ej annat äro än massor af små vattendroppar.
495. Hvarför synes ångan, som med häftighet rusar ut genom en ångventil, ej invid ventilen utan först ett par centimeter ofvanom ventilens öppning?
Emedan ångan ej genast hinner afkylas så mycket, att den kondenseras till vatten. Ju högre tryck den utströmmande ångan har i pannan, och ju varmare det är i luften, ju längre är det osynliga rummet mellan ventilen och den kondenserade ångan.
496. Hvarför försvinner ofta ångan, sedan den kommit ut i luften?
Emedan luften, om den är varm, så att säga upplöser ångmolnen ånyo i gas. De små vattendropparna spridas i luften och förvandlas då lätt i osynlig gas.
497. Hvarför kokar vatten ej förr än vid en temperatur öfver 100°, om i vattnet finnas ämnen upplösta?
Emedan vätskan nu blifvit en annan än den var förut. Att en kropp upplöses i vatten beror på, att vattenmolekylerna hafva större dragningskraft till den fasta kroppens molekyler än till hvarandra. Det behöfs derför mera kraft att skilja en vattenmolekyl från en af den fasta kroppens molekyler än två vattenmolekyler från hvarandra. Upphettningen, som är den verkande orsaken till molekylernas lösslitande från hvarandra, måste derför i förra fallet drifvas längre än i senare fallet, och således kokpunkten ligga högre.
498. Hvarför flyta en del kristaller (t. ex. pottaska) sönder i fuktig luft?
Emedan vissa kroppar med stort begär uppsuga fuktighet ur luften. Är då kroppen löslig i vatten, flyter den sönder. Sådana kroppar kallas deliqvescerande. Hit höra t. ex. pottaska, klorkalcium, salt m. m. Deliquescerande kroppar böra derför förvaras på ett torrt ställe och ej i papper.
499. Hvad menas med destillering?
Att upphetta en kropp till ånga och sedan genom afkylning åter förtäta eller kondensera ångan till flytande eller fast form. Destillering användes: då man vill skilja en
