Sida 95
mängd kolväten, som användts till lysgas. Med afseende på värmande förmåga ställa sig dessa båda brännmaterial, jämförda med vanlig ved, på följande sätt. En kilogram torr ved ger vid förbränning i medeltal 3,000 calorier, samma vigt koks ger 6,000 calorier, samma vigt stenkol 8,000 calorier.
278. Hvarför brinna stenkol med låga?
Emedan de innehålla brännbara gaser. Sådana kol, som äro rika på dylika gaser, kallas feta, de andra magra.
Af motsvarande skäl brinner koks alltid utan låga; de brännbara gaserna äro der borttagna.
279. Hvarför brinner en eld lifligare om vintern än om sommaren?
Emedan draget om vintern är starkare till följd af den större temperaturskilnaden mellan eldens härd och yttre luften.
280. Hvarför brinner en eld trögare på höga berg?
Emedan luften på höga berg är mycket förtunnad och derför lättare än vanlig luft. De genom förbränningen uppkomna gaserna äro derför ej särdeles mycket lättare än den yttre luften och stiga ej så hastigt; draget blir sålunda klent, och elden brinner trögt.
281. Hvarför brinner elden sämre vid töväder än vid kallt väder?
Emedan vid töväder luften, som skall underhålla elden, är fuktig, hvarigenom en del värme går åt för att förvandla fukten till ånga på bekostnad af förbränningsvärmet.
282. Hvarför brinner en öppen eld bättre när det blåser än i lugnt väder?
Emedan blåsten påskyndar omsättningen af luft, hvarigenom rikligt med syre tillföres elden.
283. Hvarpå beror det, att en eld, som håller på att slockna, »tar sig», om man blåser på elden?
Emedan man derigenom ökar lufttillförseln. Man får dock iakttaga att ej blåsa ut luften ur lungorna, ty den är starkt kolsyrehaltig, hvilket ej bidrager till eldens förstärkande. I stället för att blåsa på med mun men kan man använda en pust eller blåsbälg, då verkan blir större.
284. Hvarför blir det bättre drag i en kakelugn, om man slår igen luckorna och blott öppnar draghålen?
Emedan samma luftmängd, som nyss in- strömmade genom hela kakelugnsöppningen, nu, sedan luckorna blifvit stängda, på samma tid som förut måste passera genom de båda draghålen. Luften kommer derför med större hastighet till elden, hvilket betyder, att draget ökats.
285. Hvarför är förbränningen vanligtvis lifligare i en kakelugn än i en öppen spis?
Af det skäl som anförts i näst föregående stycke. Kakelugnsöppningen är trängre än spisöppningen, draget blir derför i kakelugnen starkare än i spisen.
286. Hvarifrån kommer det dånande ljud, som ofta höres vid häftig förbränning?
Detta beror på den tillrusande luften, som, då den passerar genom öppningarna mellan vedträna, råkar i vibrationer.
287. Hvarför fortfar det så länge att glöda under askan?
Askan lägger sig såsom ett öfverdrag öfver glöden och försvårar utan att hindra luftens tillträde.
288. Hvarpå beror det, att vatten släcker eld?
Dels bildar det ett skyddande öfverdrag, som hindrar luftens tillträde, dels beröfvar vattnet, då det öfvergår till ånga, elden så mycket värme, att förbränningen afstannar.
289. Hvarför är det ibland mer skada än gagn, att slå vatten på eld?
Om elden är mycket stor och vattenmängden liten, sönderdelas vattnet af hettan i sina
