Sida 155
tillräckligt med ljus skall komma in i ögat. Hvar och en kan själf lätt öfvertyga sig om sanningen af detta, genom att vid något tillfälle, då man kommer från ett mörkt rum in i ett upplyst, i spegeln betrakta sitt eget öga.
Men iris uppfyller ock ett annat ändamål. Då man medels en lins vill hafva en riktigt skarp bild, kan man ej begagna mer än de strålar, som genomgå linsens midt; de som komma från kanterna måste utestängas, emedan de ej brytas till samma punkt som de centrala strålarna. Iris utgör nu en sådan skärm eller »bländning». 666. Hvad förstås med ett närsynt öga?
Ett normalt öga är inrättadt för alla afstånd från det oändligt långt bort belägna föremålet (stjernorna, föremålen vid horisonten o. s. v.) till ett afstånd af 12 cm. Då ingen ackommodation användes, sammanbrytas oändligt långt ifrån kommande strålar (dessa äro parallela i det närmaste) till näthinnan (se fig. 126); vid betraktandet af närmare föremål användes ackommodationen, för att få bilden att falla på näthinnan. Ett närsynt öga sammanbryter parallela strålar framom näthinnan (fig. 127). Linsen bryter strålarna for starkt, eller, om man så vill,
666. Hvad förstås med ett närsynt öga?
Ett normalt öga är inrättadt för alla afstånd från det oändligt långt bort belägna föremålet (stjernorna, föremålen vid horisonten o. s. v.) till ett afstånd af 12 cm. Då ingen ackommodation användes, sammanbrytas oändligt långt ifrån kommande strålar (dessa äro parallela i det närmaste) till näthinnan (se fig. 126); vid betraktandet af närmare föremål användes ackommodationen, för att få bilden att falla på näthinnan. Ett närsynt öga sammanbryter parallela strålar framom näthinnan (fig. 127). Linsen bryter strålarna for starkt, eller, om man så vill, näthinnan ligger för långt från linsen. För att se måste derför den närsynte närma föremålet intill ögat, ty då aflägsnade sig ju bilden från linsen. Det längsta afstånd, hvarpå ett närsynt öga kan tydligt se utan glasögon vexlar allt efter graden af närsynthet från 1 m. ända till 7.5 cm. För att se på längre afstånd använder derför den närsynte konkava glasögon, ty dessa motverka linsens allt för starka brytningsförmåga (se fig. 128). Närsynthet kallas myopi.
Fig. 126. Parallela ljusstrålars gång i ett normalt öga.
Fig. 127. Parallela ljusstrålars gång i ett närsynt öga.
667. Hvad menas med ett »öfversynt» öga?
Fig. 128. Verkan af glasögon.
Ett sådant öga är raka motsatsen till det närsynta. Linsen bryter för svagt, eller näthinnan ligger för nära linsen (se fig. 129).
