Sida 208
amalgamera en metall, tvättas den först med saltsyra, hvarigenom oxidhinnan försvinner, sedan öfverspolas den med vatten och neddoppas i ett kärl med qvicksilfver, som då utan vidare angriper metallen och ger den ett silfverglänsande öfverdrag,
824. Hvarför amalgameras alltid zinken i ett galvaniskt element?
Emedan derigenom zinkförbrukningen minskas. Är zinken ej amalgamerad, upplöses den af svafvelsyran, så länge den står i vätskan, men amalgameras zinken, angripes den endast, då strömmen är sluten. För element som ständigt skola stå i ordning (t. ex. vid telegrafen, telefonen, elektriska ringledningar o. s. v.) är detta af stor ekonomisk betydelse, ty zinken är rätt dyr.
825. Hvarför håller sig zinken längre, då den är amalgamerad?
Ren zink angripes mycket långsamt af utspädd svafvelsyra, men den i handeln före- kommande zinken är nästan alltid förorenad af inblandad arsenik eller bly. Dessa föroreningar bilda med zinken galvaniska element, då zinkplattan nedsättes i syran; mellan olika punkter af zinkplattan uppstå elektriska strömmar, hvilka sönderdela vattnet i svafvelsyran och förorsaka zinkens oxidering, hvarigenom den lättare angripes af syran. Genom amalgameringen öfverdrages zinkplattan med ett likformigt öfverdrag, föroreningarna skylas, och några strömmar mellan plattans olika delar förekomma ej. Zinken angripes då ej, förr än elementet slutes.
826. Hvad förstås med en »volt»?
Dermed menas den af internationela elektricitetskongressen i Paris 1881 antagna måttsenheten på den elektromotoriska kraften (813.). En volt är ungefär 0.95 af elektromotoriska kraften hos ett Daniells element. Namnet volt är taget, för att hedra Voltas minne.
827. Huru stor är den elektromotoriska kraften hos de vanligaste elementen?
Kromsyre-elementet 2.0 volt Bunsens » 1.8 » Leclanchés » 1.4 » Daniells » 1.0 »
828. Hvad förstås med strömstyrka?
Den elektricitetsmängd, som på tidsenheten (1 sekund) framgår genom ett tvärsnitt af en elektrisk ledningsbana.
829. Hvad förstås med elektriskt ledningsmotstånd?
Det hinder, som hvarje kropp sätter för elektriska strömmen. Ledningsmotståndet beror på tre saker: ledningsbanans längd, dess genomskärningsarea eller tvärgenomskärning, beskaffenheten af den kropp, hvaraf banan består. Ju längre banan är, ju större är motståndet; ju tjockare tråden är, d. v. s. ju större banans genomskärningsyta är, ju mindre är motståndet; ju bättre ledare för elektriciteten det ämne är, hvaraf banan består, ju mindre är motståndet.
830. Hvad förstås med en »ohm»?
Den enhet hvaruti vanligen ledningsmotståndet uppmätes. Benämningen är tagen efter den tyske vetenskapsmannen Ohm, som år 1826 upptäckte en ytterst vigtig lag inom elektricitetsläran: den s. k. Ohmska lagen (se nedan). En ohm är ungefär det motstånd, som en qvicksilfverpelare af 1 meters längd och 1 qv.mm. genomskärningsyta utöfvar.
831. Huru förhålla sig de olika metallernas ledningsmotstånd till hvarandra?
Af alla metaller leder sifver bäst, därnäst koppar o. s. v. Efterföljande tabell angifver motståndet i ohm hos olika metalltrådar af en meters längd oh 1 mm. diameter (ungef. 0.8 qv. mm. genomskärningsarea).
Silfver 0.021 Ohm. Koppar 0.021 » Guld 0.027 » Zink 0.072 » Järn 0.125 » Bly 0.252 » Qvicksilfver 1.225 »
För jämförelses skull kunna vi nämna, att motståndet hos en pelare rent vatten af samma dimensioner är enligt Pouillet 90 milli- oner ohm. En uppblandning med 1/20000
