Sida 249
vinkelrätt mot en yta af 1 qvadratmeter (uttryckt i kilogram).
Vindens hastighet kan vexla mellan stiltje och ända till 40 à 50 meter i sekunden, dess styrka från lugnt till ungefär 400 kilogram på qvadratmetern.
På väderlekskartorna angifves vindstyrkan i en skala, gående från 0 till 6. Följande tabell, lånad ur Prof. Hildebrandssons arbete »Meteorologiens första grunder», angifver närmare sambandet mellan de olika skalorna.
Skala. Vindens hastighet, kilometer i timmenVindens tryck,kilogram per qvadr.meter. Vindens verkningar. 0Lugnt0—4 0 - 0.15 Röken stiger nästan rakt i vädret. 1Svag 4—14 0.15- 1.87 Kännbart luftdrag; vimpeln sättes i rörelse. 2Laber14—25 1.87- 5.96 Vimpeln sträckes ut; bladen röras. 3Frisk25—40 5.96-15.27 Qvistar och mindre grenar röras. 4Stark40—60 15.27-34.35 Stora grenar och mindre stammar röras. 5Storm60—100 34.3 5-95.4 Stora trädstammar böjas. 6Orkanöfver 100 öfver 95.4 Träd och byggningar förstöras.
953. Huru bör en vindfana eller vindflöjel vara inrättad?
Den bör placeras så fristående och högt som möjligt, för att angifva den herrskande vinden för hela trakten. Vidare måste den vara lättrörlig, för att angifva riktningen hos svaga vindar. För den skull bör flöjelns tyngdpunkt ligga inom vridningsaxeln, och denna stå lodrätt. För att undvika flöjelns svängande fram och tillbaka bör den göras i form af en snöplog (fig. 254), som har sin spets i axeln. Fig. 254. Vindfana. Fig. 255. Robinsons anemometer.
954. Hvad förstås med en anemometer?
Ett instrument, hvarmed vindens hastighet uppmätes. Robinsons anemometer består af ett vågrätt liggande kors A (fig. 255), rörligt kring en lodrät axel B. I hvardera af korsets fyra ändar sitter ett ihåligt halfklot af metall. Alla halfkloten äro vända åt samma håll, och då vinden blåser, blir trycket på insidan af kloten större än på
