Sida 109
kropparna. På ett ungefär utvidga de sig alla lika mycket, om trycket, hvarunder de förvaras, är detsamma, och de upphettas lika mycket. Man trodde derför, att alla gaser verkligen utvidgade sig lika, hvilket skulle hafva varit rätt eget, då detta alls icke är fallet med fasta och flytande kroppar. Rudberg i Upsala var den som först skingrade denna villfarelse, i det han bestämde luftens utvidgning efter nya metoder och med yttersta noggrannhet och fann densamma vara mindre, än hvad förut antagits för gaserna.
394. Huru stor är luftens utvidgning?
Om en viss rymd luft uppvärmes från 0° till 100°, ökas dess volym med 0.367 af den ursprungliga volymen. Af 1 kub. dm. luft af 0° fås sålunda 1 k.-dm. 367 k.-cm af 100°.
395. Hvilket samhand finnes mellan tätheten och temperaturen hos en gasmassa?
Då temperaturen stiger, aftager tätheten i samma förhållande. Om t. ex. temperaturen stiger, så att volymen fördubblas, minskas tätheten till hälften.
396. Hvilka beståndsdelar ingå i krut?
Vanligt krut är en blandning af salpeter (kaliumnitrat), svafvel och kol, som noga söndermalas och blandas.
Proportionerna mellan beståndsdelarna växla i olika länder och för olika slag af krut. Så t. ex. innehåller:
Salpeter Kol Svafvel Franskt jagtkrut 78 12 10 Preussiskt krigskrut 75 13.5 11.5 Franskt » 75 12.5 12.5 Engelskt » 75 15 10 Svenskt » 76 15 9 Svenskt bergskrut 65 15 20
397. Hvad är orsaken till knallen, som uppstår vid ett skotts affyrande?
Den häftiga och plötsliga rörelse hvari luften försättes, då krutet förbrinner.
398. Hvilka kemiska förändringar ega rum, då krut exploderar?
Salpetern sönderdelas, dess syre användes vid den häftiga förbränningen. De vid förbränningen uppkomna produkterna äro: kolsyra eller koloxid, Svafvelsyrlighet, qväfve, svafvelkalium, kaliumsulfat, kaliumkarbonat, och Vätesvafla.
399. Hvad innehåller krutrök?
Röken utgöres af fasta ämnen i fint fördeladt tillstånd: kaliumsulfat och kaliumkarbonat, svafvelkalium samt oförbrändt kol. Kolet utgör den sotande beståndsdelen, svafvelkalium ger krutröken dess karaktäristiska lukt.
400. Hvarifrån härleder sig krutets sprängkraft?
Från den plötsliga volymtillökningen, då krutet öfvergår i gasform. Enligt Bunsen lemna 100 gram krut 19 liter gas; 1 volym fast krut förvandlas till 190 vol. gas. Tager man i betraktande, att förbränningstemperaturen är ungefär 3000° C, så beräknas arbetsvärdet af 1 kg. krut vara 67,000 kgm; gastrycket i en gevärspipa uppskattas till 4,000 atmosfärer. Alla dessa väldiga förändringar härleda sig naturligtvis derifrån, att en fast kropp helt plötsligt förvandlas i en mängd gaser af hög temperatur.
401. Hvarför ger man krutet formen af små korn?
För att förbränningen skall ske hastigt. De mellan krutkornen befintliga mellanrummen befordra eldens hastiga spridning till hela krutmassan. Det finkorniga krutet lemnar flere mellanrum än det grofkorniga och är för den skull kraftigare. För öfrigt måste krutets finlek rätta sig efter skjutvapnets kaliber, emedan de stora pjeserna ej beqvämligen kunna förses med lika tjocka väggar i förhållande till kalibern som de mindre vapnen.
Enligt Piobert är det krut lämpligast för ett gifvet vapen, som fullständigt förbrinner, under det projektilen går genom skjutvapnet, och fort men gradvis meddelar kulan sin kraft.
