Sida 142
strålen AR utgår från A under en vinkel RAN, reflexionsvinkeln, som är lika med infallsvinkeln. Det är klart, att om dessa två vinklar äro lika, så luta de båda strålarna lika mycket mot ytan.
610. Hvad menas med en spegel?
Hvarje yta, som reflekterar ljusstrålarna på det sättet, att en bild af ljuskällan uppstår.
611. Hvarför uppstår en bild i spegeln?
Från en ljuskälla utgå ljusstrålarna solfjäderformigt (divergerande) åt alla håll; de strålar, som träffa spegeln, reflekteras ännu mer divergerande, så att de, då de inkomma i ögat, hafva de en riktning, såsom komme de från ett lysande föremål bakom spegeln. Ögat förlägger nu alltid ljuskällan i den punkt, hvarifrån strålarna synas komma, och ser derför bakom spegeln en bild, svarande mot själfva föremålet. Fig. 108 torde tillräckligt tydligt förklara bildens uppkomst i spegeln.
Fig. 108. Bildens uppkomst i en spegel.
612. Hvar ligger bilden, som uppstår i en spegel?
Man talar visserligen om bilden i spegeln, men fig. 108 visar, att den ligger bakom spegeln. Det är lätt att bevisa för den som läst geometri, att bilden ligger lika långt bakom spegeln, som föremålet ligger framom densamma, och att, om motsvarande punkter på föremål och bild sammanbindas, dessa linier skäras midt itu af spegelytan.
613. Huru förhålla sig bild och föremål till hvarandra?
Bilden är lika stor som föremålet, men höger och venster äro omkastade, om spegeln hänger lodrätt; ligger den vågrätt, står bilden upp och ned i förhållande till föremålet. Detta gäller blott för den s. k. plana spegeln d. v. s. en sådan, der ytan har samma form som en mindre del af en lugn vattenyta. Är spegeln bugtig, bli förhållandena helt andra, hvarom mera längre fram.
614. Hvarför tyckes bilden närma sig, då man går mot en spegel?
Emedan bildens djup in i spegeln minskas, på samma gång man närmar sig spegeln.
615. Huru stor bör en väggspegel vara, för att man skall se sig hel och hållen deri?
En enkel konstruktion visar, att spegeln blott behöfver vara hälften så hög som personen, detta dock under antagande att dess öfre kant är i jämnhöjd med ögonen.
616. Hvarför är bilden i en vattenyta vänd upp och ned?
Fig. 109. Uppkomsten af den omvända bilden i en vattenyta.
Emedan bilden ligger på samma afstånd från spegeln som föremålet. I fig. 109 ligger pilspetsen B närmare vattenytan än hufvudet A; derför kommer också bilden C af spetsen att ligga närmare ytan än bilden D af hufvudet.
617. Huru kunna föremål, som befinna sig ett stycke från stranden, afspegla sig i vattnet?
Emedan alltid några af de ljusstrålar, som de utsända, träffa vattenytan och reflekteras.
