Sida 59
polerna, drages eqvatorn mer af solen än de öfriga delarna af jorden; deraf uppstår en långsam vridning af jordaxeln. Men ändras jordaxelns läge, måste samtidigt det mot axeln vinkelräta eqvatorsplanet ändra lutning, hvaraf denna tillbakagående rörelse af dagjämningslinien uppstår. Till följd af denna rörelse genomgå dagjämningspunkterna hela ekliptikan på en tid af 25,868 år.
116. Hvad är nutation?
Ungefär i midten af 1700-talet uppvisade den engelske astronomen Bradley genom observationer, att jordaxeln utom den i föregående stycke omtalade vridningen rör sig i en liten bana kring det läge den i följd af precession borde intaga. Denna rörelse, som fullbordas på 18 2/3 år, kallas nutation.
117. Hvad menas med djurkretsen eller zodiaken?
Forntidens astronomer hade indelat ekliptikan i 12 lika stora delar och gifvit dem namn efter de stjernbilder de upptogo. Djurkretsens bilder äro, räknade från vårdagjämningspunkten: väduren, oxen, tvillingarne, kräftan, lejonet, jungfrun, vågen, skorpionen, skytten, stenbocken, vattumannen, fiskarne.
Jorden befinner sig då 1 månad i hvarje tecken. För oss menniskor synes det vara solen, som genomvandrar ekliptikan och djurkretsen på ett år.
På Hipparkos' tid (år 150 f. Kr.) låg vårdagjämningspunkten vid början af vädurens stjernbild, men till följd af precession har under den tid, som sedan dess förflutit, vårdagjämningspunkten gått bakåt, så att den nu ligger i stjernbilden fiskarne. För redans skull kallar man dock fortfarande den första tolftedelen af ekliptikan för vädurens bild. Derigenom komma namnen i ekliptikan ej att stämma med stjernbilderna.
118. Hvad menas med Stjerndygn och soldygn?
Tiden mellan två på hvarandra följande tillfällen, då en och samma stjerna står rätt i söder (går genom meridianen) kallas stjerndygn. Den tid åter, som förflyter från det solen står rätt i söder ena dagen, till dess detsamma inträffar nästa dag, utgör ett soldygn. Till följd af solens skenbara rörelse på himlahvalfvet åt öster återkommer solen senare i meridianen, än om hon vore stillastående. Tidsskilnaden är ungefär 4 minuter.
Stjerndygnet är tidsmåttet för en fullständig omhvälfning hos jorden, derför är det alltid lika långt. Soldygnet deremot, hvilket skulle utgöra vårt borgerliga dygn, är ej hela året lika, emedan solen ej alltid går lika fort. Ett sådant dygn duger tydligen ej såsom tidsmått. Man har derför tagit en tänkt sol, »medelsolen»; som rör sig med samma hastighet hela året i eqvatorn och som fullbordar sitt omlopp på samma tid som den verkliga solen i ekliptikan. Tiden mellan två på hvarandra följande medelsol passager genom meridianen i söder kallas medelsoldygnet och indelas i 24 t. I verkligheten går derför intet riktigt ur efter solen utan efter en tänkt sol, som går med samma hastighet hela tiden.
Skilnaden mellan sann tid och medeltid uppgår högst till 16 min 20 sek. och kallas tidseqvation samt finnes utsatt för hvarje dag i almanackan.
119. Hvad menas med sideriskt och tropiskt år?
Sideriskt år är den tid jorden behöfver för att genomlöpa sin bana från en »fast» punkt till samma punkt igen. Tropiskt år är den tid jorden behöfver för att gå från vårdagjämningspunkten tillbaka till samma punkt. I följd af precession är det tropiska året 20 minuter kortare än det sideriska.
Det sideriska årets längd i medeltid är 365 d. 6 t. 9 m. 10,4 s., det tropiska 365 d. 5 t. 48 m. 51,6 s.
120. Huru bestämmes det borgerliga året?
Det mest i ögonen fallande fenomen, hvars regelbundna vexling kunde tjena som tidsmått öfver dygnet, är årstiderna, hvilka hafva sin orsak i jordens rörelse i sin bana. Det tropiska året, som noga öfverensstämmer med dessa vexlingar, vore derför det lämpligaste värdet på det borgerliga året. Men då det borgerliga året tydligen af praktiska skäl måste innehålla ett helt antal dagar, skulle det snart skilja sig från det tropiska året och dermed ock från årstiderna, hvarigenom stor
