Sida 89
Tvärtom förvandlas 20° R till Celsius ge- nom att till 20 addera fjerdedelen eller 5, således 20° R = 25° C.
Vid förvandling från Celsius till Fahrenheit har man att erinra sig, att 100° C svarar mot 180° F, således 1° C = 9/5 af 1°F och 1° F = | af 1° C. Men dessutom måste man minnas, att Fahrenheit räknar från en punkt, som ligger 32° F under vår 0-punkt. Så t. ex. förvandlas 92° F till Celsius genom att först draga bort 32°, då man får 60°, sedan taga 5/9 af 60 som är 33 1/3°; 92° C förvandlas till Fahrenheit genom att först taga 9/5 af 92 som är 165 3/5, derefter adderas 32° dertill, då man får 197 3/5°F.
229. Hvad är is?
Vatten, som genom afkylning öfvergått i fast form. Under vanliga förhållanden sker denna öfvergång vid den s. k. fryspunkten eller 0° C.
230. Fryser alltid vattnet till is vid 0°?
Nej, under gynsamma förhållanden, hvartill i främsta rummet hör absolut stillhet, kan vatten afkylas ända till — 15° à 20° utan att stelna. Sådant vatten kallas öfverkyldt. Den ringaste rörelse hos vattnet, antingen man skakar det eller ännu bättre kastar ned i detsamma en issplittra, förvandlar då ögonblickligen hela vattenmassan till is. Dervid inträffar det märkvärdiga förhållandet, att temperaturen stiger till 0°, d. v. s. vattnets vanliga stelningspunkt.
Det är ej endast vatten som på detta sätt kan hållas flytande under sin Stelningspunkt, åtskilliga andra ämnen förete samma egendomlighet, om hvars orsak man ännu är oviss.
231. Huru inverkar afkylning på vattnets volym?
Vi hafva redan sagt, att värme utvidgar kroppar, och således afkylning minskar dess volym. Från denna lag gör vatten ett anmärkningsvärdt undantag. Till en början följer vattnet den allmänna lagen; vid afkylning till 4° sammandrager det sig, men vid vidare afkylning utvidgar det sig åter, ända tills det stelnar till is. Vid sjelfva stelnandet utvidgar sig isen än ytterligare med ungefär 0.1 af sin volym. Om isen sedan afkyles, lyder den lagen och sammandrager sig. Å ömse sidor om + 4° utvidgar sig sålunda vattnet, ned till 0° och upp till + 100°. Fig. 84 kan för ögat åskådliggöra volymsförhållandet hos vatten af olika temperaturer. Längden CD är ett mått på vattnets volym vid + 4°, AB är volymen vid 0° och EF vid 100°. Då vattnet öfvergår till ånga, ökas dess volym enormt, så att af 1 liter 100-gradigt vatten blir 1640 liter 100-gradig ånga.
Fig. 84. Vattnets volym vid olika temperaturer.
232. Hvarför är is lättare än vatten?
Emedan isen utvidgade sig vid sin bildning. Har jag 1 liter vatten af + 4°, så väger den 1 kg.; afkyles detta vatten, utvidgar det sig, en del rinner ut; 1 liter nollgradigt vatten väger således mindre än 1 kg. Vid stelnandet utvidgar det sig ytterligare, 1 liter is måste derför väga mindre än 1 liter vatten af 0°. Vigten af 1 liter is är 914 gram.
Snö, som ock är stelnadt vatten, är ännu mycket lättare. Dess tyngd varierar med snöflingornas form och är mindre, ju kallare det är i luften. I allmänhet antager man, att snö är 10 gånger lättare än vatten.
233. Hvarför utvidga sig isen, då den stelnar?
Emedan vattnets molekyler för att bilda is måste ordna sig på ett bestämdt sätt, hvilket fordrar mer utrymme än i det flytande tillståndet.
234. Hvarför söndersprängas ofta vattenledningsrör, då det är kallt?
Emedan vattnet utvidgar sig, då det fryser till is. Finnes då ej tillräckligt
