Sida 97
och hvar erfarit vid färder med ångbåt, men någon egentlig rök är det ej. Skälet till detta är, att till följd af det starka och beständiga draget i eldstaden förbränningen blir så fullständig, att ej något sot återstår, då ej heller någon rök kan bildas.
300. Hvarför hvirflar röken ur ett lokomotiv?
Till följd af de luftströmmar, som uppkomma af tågets fart, värmet från maskinen, blåsten och den utströmmande ångan.
301. Hvarpå beror det, att det stundom »röker in» i en kakelugn?
l:o Kan det hända, att vinden hindrar röken från att komma ut ur skorstenen, om den blåser ned genom skorstenens mynning; 2:o om flere kakelugnspipor mynna ut i samma skorsten, inträffar det stundom, att röken från en pipa så fyller skorstenen, att röken från en annan pipa ej kan komma fram; 3:o om draget af en eller annan orsak är klent, fyllas alla rörgångar i kakelugnen med rök och förbränningsgaser, och dessa tvingas nedåt och komma ut i rummet. Detta inträffar t. ex., om rummet är väl stängdt med täta fönster och dörrar; då ersättes ej den vid förbränningen bortgående luften tillräckligt fort, utan en luftförtunning inträder i rummet, hvarigenom röken drifves uppifrån och ned.
302. Hvarför låter man skorstenen räcka ett stycke öfver taket?
Emedan, om den slutade i takets plan, skulle den minsta vind, som strök fram öfver taket, hindra röken att komma ut.
303. Hvarför får en skorsten ej vara för vid?
Emedan draget då blir dåligt. En gifven luftmassa måste tydligen röra sig hastigare i en smal än i en vid skorsten. Men det är just denna luftström, som för med sig röken; minskas luftens hastighet, kommer ej heller röken tillräckligt fort undan: kakelugnen ryker in.
304. Hvarför äro alla fabriksskorstenar så höga?
Af två skäl: 1 :o för att derigenom öka draget; 2:o på det att en mängd skadliga och obehagliga förbränningsprodukter skola föras så långt upp i luften som möjligt, för att på det sättet lättare bortskaffas från fabrikens närhet.
305. Hvarpå beror draget i en skorsten?
På höjden af den varma luftpelaren i skorstenen (d. v. s. skorstenens höjd) och på temperaturskilnaden i skorstenen och den yttre luften. Derför är det sämre drag i öfversta våningen än i nedersta. För att öka draget i låga byggnader förlänger man ofta den murade skorstenen med en af plåt.
306. Är det någon skilnad mellan draget i en skorsten af plåt och i en af tegel?
I plåtskorstenar är draget större; dessa upphettas fortare och beröfva luftströmmen mindre värme, hvarigenom temperaturskilnaden mellan inre och yttre luften blir större.
307. Hvilket inflytande ha böjningar eller knän på draget i en skorsten?
De minska i någon mån draget, dels emedan de förlänga rökkanalen utan att öka den lodräta höjden af den varma luftpelaren, dels emedan friktionen mot väggarna blir större.
308. Hvarför ryker det ofta in i öppna spisar?
Genom en stor eldstadsöppning kommer mycket luft på en gång till elden, men som ju draget ej ökas derigenom, så måste en större mängd luft gå långsammare genom eldstaden än en mindre mängd. Förbränningsgaserna hinna då ej undan genom skorstenen, och spisen ryker in.
Dessutom är det klart, att genom en stor eldstad en del luft kan strömma in, som ej upphettas af brasan, utan tvärtom afkyler de heta förbränningsgaserna, hvarigenom draget minskas.
