Sida 106
lan två hårda metaller till en friktion mellan en metall och en vätska.
372. Hvarför brukar man, då det är kallt, gnida händerna, stampa med fötterna eller slå armarna om sidorna?
Genom alla dessa rörelser kommer blodet i häftigare omlopp, hvarigenom kroppsvärmet ökas; vidare alstrar själfva muskelverksamheten värme.
373. Huru skall man förklara, att ett isstycke smälter, om det gnides mot ett annat isstycke?
Friktionen mellan de båda isstyckena alstrar värme, som smälter isen. Detta försök är anmärkningsvärdt derför, att det anfördes såsom ett af de första bevisen för vermets mekaniska natur.
374. Hvarför upphettas en borr, en fil, en såg etc, då de användas?
Emedan det alltid uppstår stark friktion mellan verktyget och materialet, och en betydlig arbetskraft nedlägges på verktygets handterande, hvilken kraft delvis omsätter sig i värme.
375. Hvarför blir, då man borrar i järn, borrspånen brännhet?
Emedan friktionen är betydlig, och stor kraft erfordras för att lösslita järnpartiklarna från hvarandra. Denna kraftförbrukning omsätter sig i värme.
376. Kan man använda friktionsvärmet som värmekälla?
Ja; men denna värmekälla har ännu ej fått någon praktisk användning. Beaumont har visserligen uppfunnit en apparat, bestående af en träkägla, som roterar under friktion i en metallkon, som står i ett kärl med vatten. Då apparaten sättes i gång utvecklas genom friktionen så mycket värme, att vattnet råkar i kokning. En dylik anordning för upphettning af vatten är tydligen opraktisk, om maskinen skall drifvas med ånga. Ty då vore det bättre, att direkt använda kolen till vattnets uppvärmning, än att begagna maskinen som mellanhand; man kan nemligen aldrig få tillbaka allt det värme, som alstrades under ångpannan. Har man deremot kraften gratis, om man använder vattenkraft, kan en dylik maskin vara att tänka på.
377. Hvad menas med sammantryckning?
Minskningen af en kropps volym genom inverkan af en yttre kraft.
378. Hvad menas med kondensation?
En gasformig kropps öfvergång till vätska. Vid kondensationen minskas kroppens volym, men sammandragningen är der resultatet af inre krafters inflytande. Så t. ex. verkar afkylning kondenserande.
379. Hvilken verkan har sammanpressning på en kropps temperatur?
Sammanpressningen alstrar värme, kroppen upphettas. Detta värme kan betraktas som en omvandling af den kraft, som måste ned- läggas på sammantryckningen.
Fig. 91. Pneumatlskt elddon.
En användning af kompressions- (sammantrycknings-) värmet har man i det s. k. pneumatiska elddonet (fig. 91). Detta består af en cylinder af metall eller tjockt glas, i hvilken kan inskjutas en massiv kolf. Stötes kolfven hastigt in i cylindern, upphettas den sammanpressade luften så mycket, att ett vid kolfven
