Sida 193
gnistan lång, blir förmodligen luften som ligger i vägen förtätad, så att elektriciteten, efter att hafva gått ett stycke i en riktning, der möter större motstånd än rundt omkring, hvarför urladdningen genast väljer en annan väg.
770. Hvad förstås med en ytblixt?
Då blixten visar sig såsom ett plötsligt ljussken, upplysande antingen stora delar af himmeln eller ock de mörka molnkanterna. Man anser att urladdningen vid sådana tillfällen försiggår bakom åskmolnen.
771. Hvad förstås med kulblixtar?
Sådana äro hos oss mycket sällsynta och tillhöra egentligen de tropiska trakterna. Till utseendet likna de glödande klot af en större lampkupas storlek. De uppträda helt plötsligt, sänka sig långsamt genom luften och explodera efter en kort stund med stor häftighet. Förklaringen till detta fenomen är ännu ej funnen.
772. Hvad är en kornblixt?
Dermed förstås plötsligt framträdande blixtar, som utan att åtföljas af något buller stundom upplysa horisonten. Vanligen upp- träda dessa företeelser under klara sommarqvällar och kunna fortfara i flere timmar. De anses vara återskenet af aflägsna urladdningar, som försiggå under åskådarens horisont.
773. Huru länge fortvarar en blixt?
Knappt något kan låta mera öfverraskande än det påståendet, att en vanlig blixt ej fort- varar mer än en liten bråkdel af en sekund. Wheatstone har uppmätt den tid blixten fortvarade och funnit den till 1/24000 sekund; för somliga blixtar erhöll han ännu kortare tid. Synbarligen räcker blixten betydligt längre, men detta är en synvilla, beroende på ljusintryckens fortvaro i ögat (676).
774. Hvad är orsaken till åskdundret?
Åskan är endast ett ljudfenomen, som åtföljer den elektriska urladdningen. Åskan svarar således mot det sprakande ljud som höres, då gnistor hoppa öfver från en i verksamhet varande elektricitetsmaskin. Orsaken till dundret anses vara den ögonblickliga utvidgning, som luften erfar till följd af upphettningen, och en derpå följande tillrusning af ny luft för att utfylla förtunningen. Medan blixten blott räckte en ringa bråkdel af en sekund, kan dundret fortvara många sekunder. Detta har sin grund deruti, att ljudet i verkligheten samtidigt uppstår längs hela blixten, under det från olika punkter af blixtens bana ljudet behöfver olika tid för att nå vårt öra. Antag t. ex. att blixten vore 1 nymil (d. v. s. 10,000 meter) lång, och att ljudet går 340 meter i sekunden, så åtgår 30 sekunder, innan ljudet från den aflägsnaste delen af blixten når vårt öra, räk- nadt från det ögonblick, ljudet från främre delen hörts. Under hela denna tid fortfar således dundret. Bullrets till- och aftagande i styrka beror på eko i molnen.
775. Hvarför kommer dundret alltid en stund efter blixten?
På grund af de båda fenomenens olika fortplantningshastighet. Ljuset går 300,000 kilometer i sekunden, ljudet 340 meter (vid + 15°).
776. Huru långt bort kan åskan få vara, för att dundret ändock skall höras?
Dundret höres i allmänhet ej på längre afstånd än 2.5 sv. mil. Detta är ganska anmärkningsvärdt, då man å andra sidan har exempel på, att under fältslag kanondundret hörts på 10 à 15 mils afstånd. Detta an- ses bero på, att åskdundret uppstår i de högre luftlagren, der tätheten är ringa.
777. Huru skall man på ett ungefär kunna beräkna, hur långt bort ett åskväder är?
Genom att observera, huru många sekunder förflyta mellan blixten och knallen. För hvarje sekund kan man räkna 340 meters afstånd. Antag t. ex. att 10 sekunder förflyta mellan blixten och knallen, så är det lätt att beräkna molnets afstånd till 3,400 meter.
