Sida 247
mellan dessa strålar mer eller mindre fullständigt af ishinna, uppstå formerna 3, 4, 5. Af dessa grundformer uppstå sedan en oändlig mångfald nya former, af hvilka några äro afbildade i fig. 252.
Fig. 251. Grundformerna hos snöflingor.
Fig. 252. Snökristaller.
939. Hvaraf kommer det sig, att snön stundom är röd?
Snöns naturliga färg är hvit, af skäl som vi redan nämnt (693). I polartrakterna förekommer stundom röd snö, som beror på närvaron af små mikroskopiska alger, protococcus nivalis.
940. Huru stort rum intager snö i jämförelse med vatten?
Fin och lätt snö intager ungefär 24 ggr större rymd än en lika stor vikt vatten. Vanligen är dock snön mera packad, så att man antager den vara 10 à 12 ggr lättare än samma volym vatten. Ett snötäcke af 10 mm. tjocklek svarar således mot ungefär 1 mm. regnhöjd.
941. Hvad förstås med trindsnö?
Dermed förstås små, vanligen runda, ogenomskinliga korn, som likna frusna regndroppar.
942. När faller trindsnö?
Vanligen på våren eller hösten, sällan på vintern eller sommaren.
943. Hvad förstås med hagel?
Dermed förstås de större eller mindre iskorn, som stundom vid häftiga oväder nedfalla från molnen. Ett hagelkorn har vanligen en klotrund eller ägglik form och består oftast af en hvit, snölik kärna, omgifven af vexlande lager af klar och ogenomskinlig is (se fig. 253). Stundom äro hagelkornen af mycket oregelbunden form, men i så fall hafva de uppstått antingen genom att flere hagelkorn fäst sig vid hvarandra eller ock genom att iskristaller under hagelkornets fall afsatt sig på detsamma.
