Sida 189
öfvergår slutligen till ett svagt diffust ljus, som alldeles fyller det luftförtunnade rummet (det elektriska ägget).
760. Hvarifrån kommer ljuset i den elektriska gnistan?
Från glödande partiklar, dels lösryckta från de båda ytor, mellan hvilka gnistan går, dels luftpartiklar som upphettas vid elektricitetens genomgång.
761. Hvilka andra fenomen åtfölja den elektriska gnistan?
Vi hafva redan nämt, att gnistan uppstod af glödande partiklar; det är då klart att den måste vara betydligt het. Man använder derför ofta den elektriska gnistan, då det är fråga om att antända minor, gaslågor m. m.
Fig. 180. Voltas vätgaspistol.
I nära sammanhang med gnistans värmeverkningar står dess förmåga att inleda kemiska föreningar. En tillämpning häraf ha vi i den s. k. vätgaspistolen af Volta. Denna utgöres af ett kärl af metallbleck, försedt med en öppning, som. kan tillslutas med en kork A (se fig. 180). En metalltråd BB', slutande i metallkulor, är insatt i ena väggen af kärlet, från hvilket tråden är isolerad genom att omgifvas med ett glasrör. Kulan B' sitter på ett kort afstånd från motstående vägg af kärlet, så att en elektrisk gnista kan hoppa öfver mellan kulan och väggen. Kärlet fylles med en blandning af vätgas och syrgas eller enklare vätgas och vanlig luft, hvarefter korken insättes. Tager man nu instrumentet i handen och närmar den yttre kulan B till konduktorn på en i gång varande elektricitetsmaskin (se fig. 181), så hoppar en gnista öfver mellan P och E och samtidigt en annan gnista mellan B' och kärlväggen. Denna gnista åstadkommer en kemisk förening mellan vätgasen och syrgasen, (använder man luft i stället för syrgas, blir föreningen ej så häftig). Det härvid uppkommande värmet utvidgar gasblandningen, och korken utdrifves med en stark knall.
Fig. 181. Vätgaspistolen i verksamhet.
Om man urladdar en Leydenerflaska (753) på det sättet, att tummen lägges på yttre beläggningen och ett annat finger på kulan, erfar man en obehaglig, stickande smärta, som kan sträcka sig långt upp i armen och äfven bröstet, om flaskan är starkt laddad. Denna verkan af gnistan kallas fysiologisk och kan vara farlig nog. En urladdning från en stor flaska kan döda ett mindre djur, och gnistan från ett batteri af flere flaskor kan vara lifsfarlig för menniskor. Flere personer kunna samtidigt få erfara slaget, om de bilda en kedja genom att hålla hvarandra i händerna, och den ene flygelmannen håller den laddade flaskan i sin andra hand och närmar dess kula till den andra flygelmannens hand. Slaget träffar då alla samtidigt på grund af den stora hastighet, hvarmed elektriciteten fortledes.
762. Hvarifrån kommer den egendomliga lukt, som alltid uppstår i närheten af en i gång varande elektricitetsmaskin?
Af en egendomlig förvandling som luftens syre undergår, då elektriska gnistor slå igenom luften. Kemisterna kalla sådant syre ozon. Oaktadt ozon ej annat är än syre,
