Sida 250
yttersidan. Hela anordningen sättes derför af vinden i rotation, och anemometerns rotationshastighet observeras förmedels s. k. »sifferhjul», som sättas i rörelse från axeln B. Genom en särskild undersökning är förut utrönt, huru många meter luft som passerat anemometern för en gifven rotationshastighet hos korset.
955. Hvad är orsaken till vindarna?
Lufttryckets olikhet på olika ställen. Luften rör sig från en ort med högt lufttryck till en ort med lågt lufttryck.
956. Hvarpå bero ändringarna i lufttrycket?
På förändringar i luftens temperatur och fuktighet. Är luften på två orter olika varm, så stiger den varmare luften uppåt, medan den kallare och derför tyngre luften strömmar till, för att fylla ut den uppkomna luftförtunningen. En temperaturskilnad mellan två orter ger derför upphof till två vindar, en som rör sig från det kallare stället till det varmare långs jordytan, och en varmare luftström som rör sig högre upp i motsatt led.
Vattenångan väger endast 5/8 af hvad en lika stor volym torr luft väger under samma förhållanden. Om derför luften på en ort är betydligt fuktig, är den således lättare än luften omkring, och till följd häraf måste den fuktiga luften stiga uppåt och ge upphof till vindar.
957. Huru uppstå land- och sjövind?
Vid de flesta kuster kan man iakttaga en synnerligen regelbunden vexling i vindförhållandena. På morgonen börjar en svag vind blåsa från sjön in mot landet. Denna vind tilltager i styrka fram på dagen, tills den mot aftonen mojnar af. Under natten blåser vinden från land, hvilken vind fortfar till morgonen. Orsaken till dessa vindar är ganska tydlig. Under dagens lopp uppvärmes landet mycket starkare än vattnet, till följd hvaraf luften öfver land blir varmare än öfver sjön. Den tyngre sjöluften rör sig derför in mot land, för att ersätta den uppstigande luftströmmen. Under natten är förhållandet omvändt. Landet utstrålar mer värme än hafvet och afkyles således mer. Luften öfver land är då den kallare och rör sig ut mot sjön.
958. Hvarför uppvärmas landet och hafvet olika?
Vattnet har en mindre absorptionsförmåga för värme än marken. Dessutom behöfver en viss vigt vatten betydligt mer värme för att upphettas 1° än hvad samma vigt af den fasta jordskorpan behöfver. En del af det vattnet tillförda värmet åtgår dessutom för afdunstningen.
Att landet under natten fortare förlorar sitt värme än vattnet beror derpå, att vattnet är en dåligare värmeledare än den fasta jordskorpan samt att vattnet under dagens lopp magasinerat mer värme hos sig än landet. Skrofligheterna på marken bidraga ock att påskynda utstrålningen.
959. Hvad förstås med passadvindarna?
Dermed förstås de vindar, som på Atlantiska och Stilla hafven på båda sidorna om eqvatorn till ungefär 30° latitud alltid blåsa i samma riktning. På norra halfklotet blåser passaden såsom NO-vind, på södra halfklotet såsom SO-vind. Ju närmare man kommer eqvatorn, ju mer vrida sig passadvindarna till att blifva nästan östliga.
960. Hvad förstås med stilla bältet?
Några breddgrader norr om eqvatorn, der de båda passaderna mötas, sammansätta sig dessa båda vindar till rätt östlig vind. Men denna upphäfves alldeles af den uppstigande luftströmmen, som förorsakas af jordytans uppvärmning. Derigenom uppkommer ett bälte, ungefär 5° bredt och beläget mellan 2° och 8° nordlig latitud, der ingen passad blåser. Detta kallas det stilla bältet och är särskildt utmärkt för de häftiga oväder, som nästan dagligen der inträffa.
961. Hvarför ligger det stilla bältet ej midt öfver eqvatorn?
Detta måste tydligen bero på fördelningen mellan land och vatten. Norr om eqvatorn befinna sig stora kontinenter, som betydligt upphettas af solstrålarna.
