Sida 239
ju lägre den våta termometern visar, och ju mindre skilnaden är mellan den torra och våta termometern, ju mera sannolikt är det, att daggpunkten ligger under noll.
Hamberg angifver följande enkla regel, för att kunna på ett ungefär beräkna temperaturen under natten. Under klar väderlek faller temperaturen under natten från kl. 9 e. m. lika många grader, som den under dagen fallit från kl. 2 e. m. till 9 e. m.
För att frost skall uppstå måste fuktighetstrycket vara 4.6 mm. eller derunder, ty detta är vattenångans maximitension vid 0°.
907. Hvad är orsaken till, att vid inträffande töväder föremål öfverdragas med rimfrost?
Under vintern får man ofta se murar, stenar m. m. öfverdragna af rimfrost. Denna har då ej uppstått genom den nattliga utstrålningen, utan beror derpå, att under en långvarig köld föremålens temperatur betydligt sänkts, så att vid inträffande blidväder med fuktig luft vattenångan i luften kondenseras och fryser till is på de ännu kalla föremålen.
908. När faller daggen ymnigast?
Då det klarnar upp efter en mulen väderlek med varma och fuktiga vindar.
909. Hvarför »synes andedrägten» då det är kallt?
Emedan vattenångan i andedrägten kondenseras till vatten, som i form af små vattendroppar sväfva i luften. Det är samma orsak, som gör den från en lokomotivskorsten utströmmande vattenångan synlig.
910. Hvarför blifva glasögon immiga, då man kommer utifrån in i ett varmt rum?
De kalla glasen afkyla luften närmast omkring dem, så att den i luften befintliga vattenångan faller ut.
911. Huru uppstår dimma?
Vi hafva sagt (899), att dimma var vattenånga som utfälts i de närmast jordytan liggande luftlagren. Dimma uppstår hufvudsakligast på två sätt. Om en fuktig vind stryker fram öfver någon mark, som är kallare än luften; eller om hafvet eller vattnet är varmare än luften, som hvilar på vattnet. I förra fallet afkyles luften under sin daggpunkt; i senare fallet har den afdunstade vattenångan samma temperatur som vattenytan, men då ångan kommer upp i luften, afkyles den och bildar dimma. Hvarje orsak, som sänker luftens temperatur under daggpunkten, kan framkalla dimma.
912. Hvarför försvinner dimman oftast strax efter soluppgången?
Emedan luftens temperatur då stiger, hvarigenom luften kan upptaga en större mängd vatten i ångform än förut. Dimman förvandlas då åter i osynlig ånga.
913. Hvarför inträffar mist eller dimma oftare på hösten än på våren?
Emedan jordytan och hafven om hösten äro varmare än om våren, under det luftens temperatur ungefärligen är densamma. En af orsakerna till dimbildningen, temperaturskilnaden mellan luften och jordytan, är således kraftigare om hösten än om våren.
914. Hvarför uppstår ofta dimma i dälder?
Emedan luften, då den afkyles, blir tyngre och sjunker ned i dälderna. Dessa fyllas således af luft, hvars daggpunkt ligger nära den för handen varande lufttemperaturen. En ringa afkylning är då tillräcklig att förorsaka vattenångans utfällande.
915. Hvarför skingras dimman af vinden?
Dels emedan vinden mekaniskt bortför dimman, dels ock emedan, om vinden är torr, den upplöser d. v. s. förvandlar dimman åter i ånga.
916. Hvarför äro bergstoppar ofta insvepta i dimma?
Luftens temperatur aftager mot höjden, deraf följer, att då varm luft af vinden
