Sida 135
fråga om uppvärmning för tillfället af lokaler, blir kaminen fördelaktigare.
570. Hvarför göras säng- och fotvärmare ofta af polerad metall?
De böra vara af metall, emedan metallen fortast uppvärmes af det heta vattnet, hvarmed de fyllas; de böra vara polerade, emedan värmet då längre bevaras.
571. Hvarför smälter smutsig snö fortare än ren?
Emedan smutsen (sot, dam m. m.) absorberar värme, som meddelar sig åt snön.
572. Hvart taga de värmestrålar vägen, som träffar en kropp, men hvarken absorberas eller genomsläppas?
De återkastas eller reflekteras. Redan förut (215) hafva vi påpekat, att ljus- och värmestrålar äro ett och detsamma (vibrationer i etern); det är då ej underligt, att värmestrålarna kunna återkastas lika väl som ljusstrålarna.
573. Hvilka kroppar reflektera värme bäst?
Polerade ytor. Detta är alldeles detsamma som vid ljusets reflexion, som bäst eger rum från speglande ytor.
574. Hvarför upphettas blanka ytor mindre än skrofliga af värmestrålarna?
Emedan de blanka ytorna reflektera bättre än de skrofliga. Summan af det reflekterade och det absorberade värmet är tydligen lika med den värmemängd som träffade ytan; ju mera värme som reflekteras, ju mindre absorberas. Men det är endast det absorberade värmet som uppvärmer kroppen.
575. Hvad förstås med »mörkt» värme?
Hvarje lysande kropp utsänder värme, men ej alla värmestrålande kroppar äro lysande. Det värme, som utstrålar från ett mörkt föremål, kallas mörkt värme. Tydligen är detta värme ej af annan art än det lysande värmet, det är blott de strålar, som vi vid ljusets sönderdelning i prismat (215) funno ligga utom det röda ljuset. Man kan derför säga, att hvarje ljuskälla utsänder två slag af strålar, mörka och ljusa. De flesta ljuskällor utsända flere mörka än ljusa strålar. Alla kroppar kunna utstråla värme (äfven de som kännas kalla), om de befinna sig i en omgifning som har lägre temperatur än de själfva. Skilnaden mellan mörkt och ljust värme har för oss ett särskildt intresse deruti, att en del kroppar genomsläpper det ena slaget men absorberar det andra slaget. En sådan kropp är glas, som genomsläpper ljust värme, men qvarhåller mörkt. Då solen skiner på fönsterrutan, smyga sig de ljusa värmestrålarna in mellan glasets molekyler, komma in i rummet och uppvärma föremålen derstädes. Det värme, som dessa sedan utstråla, är mörkt värme, som ej kan slippa ut: man har fångat, om icke solstrålen, så åtminstone värmestrålen. Vi kunna nu lätt inse, hvilken stor betydelse denna glasets egenskap har för vårt välbefinnande. Vore glas lika genomskinligt för värme (diatermant) som för ljus, skulle våra boningsrum ej vara synnerligen behagliga.
576. Huru skall man visa värmets reflexion?
Fig. 101. Värmestrålarnas reflexion i en konkav spegel.
Redan förut (213) hafva vi omtalat, huru Buffon medels en bugtig (konkav) spegel sam lade solstrålarna i en punkt (brännpunkten). Orsaken till att de träffades i en punkt är reflexionen från den bugtiga ytan. Vi kunna i mindre skala eftergöra Buffons
