Sida 88
Då en vätska öfvergår i gasform, bindes en stor mängd värme. Så t. ex. behöfver 1 kg. 100-gradigt vatten för att förvandlas till ånga 540 ggr så mycket värme som 1 kg. vatten för att upphettas en grad.
223. Huru mäter man värmemängder?
Måttsenheten är den värmemängd, som åtgår för att höja temperaturen hos 1 kg. vatten 1 grad på vår vanliga termometer. Detta mått kallas värmeenhet eller calori.
224. Huru mycket värme behöfver vattnet för sina förvandlingar?
Med ledning af det föregående kunna vi besvara denna fråga. 1 kg. 0° is behöfver för att smälta 79 cal., 1 kg. 0° vatten behöfver för att bli 100° 100 cal., 1 kg. 100° vatten behöfver för att bli 100° ånga 540 cal.
För att således af 1 kg. 0° is få 100° vattenånga åtgå 719 calorier.
225. Huru mäter eller bestämmer man temperaturen?
Med det instrument som kallas termometer.
226. Huru är en termometer inrättad?
Ett smalt glasrör, nedtill utblåst till en kula eller cylinder, fylles till passande höjd med qvicksilfver (se fig. 83), hvarefter det tillsmältes. Vid detta rör fästes en skala, hvars delstreck kallas grader. För att upprita skalan bestämmas på densamma två punkter eller streck — fryspunkten och kokpunkten. Den förra fås genom att nedsätta instrumentet i smältande snö, qvicksilfret stannar då på en viss punkt, som utmärkes med ett streck och kallas fryspunkt. Kokpunkten be- stämmes, genom att sätta termometern i ångan af kokande vatten.
Fig. 83. Termometer.
Afståndet mellan dessa två punkter indelas på vår termometer i 100 lika delar, hvarför den kallas 100- (centi-) gradig. Indelningen kan sedan utsträckas ofvanom 100° och nedanom 0°. För att skilja graderna öfver och under nollpunkten sättes framför de förra ett plus ( + ) och framför de senare ett minus (—).
På grund af det sätt, hvarpå skalan är bestämd, komma alla termometrar med denna skala att angifva samma temperatur med samma gradtal, om termometerröret öfverallt har samma inre vidd, hvilket ju ock är en nödvändig fordran, man måste ställa på dem.
227. Begagnas andra slag af termometrar?
Den nyss beskrifna termometern inrättades af den svenske fysikern Celsius, död 1744, och begagnas, utom hos oss, i norra Tyskland, Frankrike och i alla lärda arbeten. Réaumur, en fransk lärd, hade 1731 inrättat en annan termometer, i det han indelade afståndet mellan fryspunkten och kokpunkten i 80 delar eller grader.
På båda termometrarna går räkningen från fryspunkten, som derför hos båda betecknas med 0°. Kokpunkten betecknas då hos Celsii termometer med 100° hos Réaumurs med 80° (se fig. 83). Réaumurs termometer begagnas i Ryssland, södra Tyskland och Danmark.
Utom dessa båda termometrar är ännu en tredje i bruk, förnämligast i England och Amerika, Fahrenheits. Fahrenheit från Danzig konstruerade sin termometer 1714 på det sättet, att han räknade från en punkt, som låg långt nedom fryspunkten; afståndet mellan fryspunkten och kokpunkten indelade han i 180 delar eller grader. Han fick vattnets fryspunkt till 32° och således kokpunkten till 212° på sin skala.
228. Huru skall man förvandla från en termometerskala till en annan?
Sedan vi lärt känna de olika termometerskalorna, är det lätt att förvandla från den ena till den andra. Enklast låter detta sig göra mellan Celsius och Réaumur. Emedan 100° C var 80° R, så är 1° C lika med 4/5 af 1°R, och 1°R är 5/4 af 1° C. Så t. ex. får man 20° C till Réaumur genom att från 20 draga femtedelen eller 4°, således 20° C = 16°R.
