Sida 236
instrumentet får man stålindexen att åter beröra qvicksilfret, och instrumentet är i ordning till nästa observation.
892. Hvad förstås med en minimi-termometer ?
En termometer som visar den lägsta temperaturen under en viss tid. Minimi-termometern är vanligen en sprittermometer, i hvars rör är införd en glasindex liggande i vätskan. Då spriten till följd af temperaturens sjunkande drager sig tillbaka, följer indexen med, men då spritkolonen utvidgar sig, går spriten förbi indexen lemnande denna qvar i sitt nedersta läge. Naturligtvis måste äfven denna termometer hänga vågrätt, och indexen genom instrumentets lutande föras till spritkolonnens spets efter hvarje observation.
II.
893. Hvad förstås med luftens fuktighet?
Dermed förstås det vatten, som i gasform finnes i luften. Från hafven och sjöarna och för öfrigt alla vattenytor afdunstar vattnet och kommer upp i atmosfären. Ju varmare luften är, ju fortare försiggår afdunstningen, och ju mer vattenånga kan luften upptaga. Ett gifvet rum kan dock ej upptaga hur mycket vattenånga som helst. Förr eller senare kommer den stund, då luften är mättad med vattenånga. Införes då mera vattenånga i rummet, kondenseras den eller faller ut i form af små vattendroppar, som tillsammans bilda hvad vi kalla moln, dimma o. s. v. Vattenångans mängd i luften angifves vanligen på samma sätt som luftens spänstighet uti höjden (uppmätt i millimeter) af den qvicksilfverpelare, ångan förmår trycka upp. Då nu den mängd ånga, som kunde finnas i ett gifvet rum, berodde på temperaturen, så måste tydligen mot hvarje värmegrad svara en viss största möjliga spänstighet, som kallas ångans maximitension och är af stort intresse att känna. Regnault har bestämt vattenångans maximitension vid olika temperaturer. Ur hans tabeller anföra vi några siffror.
Vid 0° är ångans maximitension 4.6 mm. » 5° » » » 6.5 » » 10° » » » 9.2 » » 15° » » » 12.7 » » 20° » » » 17.4 » » 25° » » » 23.6 » » 30° » » » 31.5 » » 100° » » » 760.0 »
894. Hvad förstås med relativ och absolut fuktighet?
Absolut fuktighet är den mängd vattenånga, som vid en gifven temperatur kan finnas i t. ex. en kub.meter luft (kan bestämmas medels de Regnault'ska tabellerna). Relativ fuktighet är det tal, som anger förhållandet mellan den vattenånga, som för tillfället finnes i 1 kub.meter luft, och den mängd som kunde finnas. Den relativa fuktighetsgraden angifves vanligen uti procent. Så t. ex. angifver en fuktighetsgrad af 50 %, att luften till hälften är mättad.
895. Hvad förstås med daggpunkt?
Den temperatur luften skulle hafva, för att med den för tillfället varande mängden vattenånga vara mättad. Daggpunkten måste i allmänhet ligga lägre än luftens temperatur för tillfället, ty då luften ej är mättad, måste man afkyla den, för att vattenångan skall kondenseras. Man brukar ock säga, att daggpunkten är den temperatur, vid hvilken luftens fuktighet börjar att kondenseras.
896. Huru uppmätes fuktighetsgraden?
Medels s. k. hygrometrar. En del hygrometrar grunda sig på vissa kroppars egenskap, att vid fuktigt väder förlänga sig på grund af det vatten som de upptaga. Ett sådant ämne är menniskohår, sedan det genom kokning i utspädd svafvelsyra befriats från fett. Saussures »hårhygrometer» består af ett dylikt hår, 2 decimeter långt, fäst i sin öfre ända, och den nedre lindad kring en trissa samt försedd med en liten spännvigt. Vid trissan är fäst en visare, som rör sig öfver en graderad båge. Då luften är fuktig, förlänges håret, trissan med visaren föres då af spännvigten åt ena sidan. Då luften är torr, sammandrager sig håret, och visaren
