Sida 175
för att röra en dylik koloss måste naturligtvis vara högst invecklad och uppväckte på sin tid nästan större undran än de resultat som ernåddes med instrumentet.
Nu är det obrukbart, emedan Englands fuktiga klimat förstört spegelns polering, och en ompolering vore förenad med nästan oöfvervinneliga svårigheter.
Fig. 153. Ljusstrålarnes gång i ett teleskop.
Världens största teleskop eges af lord Rosse på Irland, som själf konstruerat detsamma och uppställt det vid sitt slott Parsonstown. Det har en längd af 16.76 m., spegelns diameter är 1.8 3. m., och dess vigt är 3,809 kg. Hela instrumentet väger 10,413 kg. Lord Rosse har särskildt studerat nebulosorna och med sitt instrument trängt djupare i denna värld af solar än någon annan.
Detta jätteteleskop har ock kostat en hel förmögenhet, nämligen mer än 300,000 kr.
719. Huru är ett mikroskop inrättadt?
Ett mikroskop är så till vida likt en kikare att det består minst af två linser, ett objektiv och ett okular. Men då i kikaren objektivet var störst, är det här alldeles omvändt. Objektivet i ett mikroskop utgöres af en lins eller ett system af linser med mycket liten brännvidd, som uppkastar en förstorad bild af det lilla föremål som betraktas. Denna förstorade bild förstoras ytterligare genom okularet. I en kikare betraktade man aflägsna föremål, i mikroskopet betraktar man små föremål, som befinna sig alldeles invid objektivet.
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
I.
720. Hvad förstås med magnetsten?
Dermed menas en järnmalm, som anses först hafva påträffats i grannskapet af staden Magnesia i Mindre Asien. Den finnes äfven i Europa och kallas hos oss magnetisk järnmalm. Vårt eget land är rikt på sådan järnmalm, som på grund af sin betydande järnhalt och renhet anses vara den förnämsta. Så t. ex. är Dannemora- och Persbergsmalmen magnetisk.
En magnetsten eller korteligen en naturlig magnet drar till sig en del kroppar förnämligast järn. Denna egenskap kan öfverföras på en stålstång, och man får då en s. k. konstgjord magnet. Då magneten lättare studeras på