Sida 251
962. Hvad är orsaken till passadvindarna?
Den starka upphettningen af luften vid eqvatorn förorsakar, att luften derstädes stiger i höjden. Kallare luft tillströmmar då från de tempererade zonerna långs jordytan för att ersätta den bortgående luften. På norra halfklotet blåser derför vinden från norr, ehuru den af skäl, som strax skola nämnas, drager sig till nordost. Den upphettade luften flyter naturligtvis mot polerna, men ju längre den kommer, ju mer afkyles den och ju mer sjunker den mot jorden. I atmosfären försiggår derför ett ständigt kretslopp; varm luft stiger upp vid eqvatorn, rör sig i de öfre luftlagren mot polerna under det den samtidigt- sänker sig till marken och flyter sedan tillbaka mot eqvatorn.
963. Hvad är orsaken till riktningen hos passadvinden?
Atmosfären deltager i jordens rotation från vester åt öster. Ju närmare polen en punkt befinner sig, ju långsammare rör den sig åt öster, ty ju mindre är den cirkel, punkten skall beskrifva på 24 timmar. En luftmassa, som från högre breddgrader flyter mot söder, träffar trakter, hvars hastighet åt öster är större än luftmassans egna rörelse i samma led. För en punkt på jordytan skall detta tydligen bli detsamma, som om en vind blåste rätt från öster. Denna skenbara rörelse från öster »sammansätter» sig med luftens rörelse mot eqvatorn till en vind från NO på norra halfklotet och från SO på det södra.
964. Hvad förstås med Monsun?
Dermed förstås egentligen den vind, som på Indiska hafvet blåser från SV under månaderna April—Oktober, under Oktober—April från NO. Numera användes namnet Monsun på alla sådana vindar, som blåsa med en viss regelbundenhet i närheten af stora kontinenter och ändra sin riktning med årstiden.
Monsunen i Indiska hafvet beror på den stora asiatiska kontinentens upphettning under sommaren och afkylning under vintern. Monsunerna äro således ett slags land- och sjövindar.
965. Hvad förstås med Samum?
Dermed menas de heta, hvirflande vindar, som stundom blåsa i Afrikas och vestra Asiens sandöknar. Under den varma årstiden uppvärmes marken i dessa trakter alldeles otroligt (ända till 90° C). Till följd häraf upphettas luften i motsvarande grad. Luften strömmar derför till från alla sidor, hvarigenom hvirflar uppstå, som af den för tillfället rådande vinden föras fram öfver öknen. Temperaturen höjes, under det Samum blåser, af de massor het sand som hvirflar upp, så att den för lefvande varelser blir nästan outhärdlig. Uti Egypten kallas denna vind Khamsin.
966. Hvad förstås med Sirroccovinden?
Den heta vind som blåser i trakterna kring Medelhafvet och som kommit från Sahara-öknen. Sirroccon kan vara än torr än fuktig, beroende på öfver hvilka trakter den gått, men alltid är den qväfvande het och förödande för all växtlighet. Den sträcker sig stundom ända bort till trakterna af Svarta och Kaspiska hafven. Äfven Föhn-vinden i Schweiz anses leda sitt ursprung från Sirroccovinden.
967. Hvad förstås med ventilation?
Dermed förstås bortförandet af skämd luft och dennas ersättande med frisk i rum och samlingslokaler. All ventilation grundar sig på luftens rörelse i rummet, hvilken kan åstadkommas dels genom olikheten i temperaturen ute i fria luften och inne i rummet dels genom rent mekaniska medel. Åstadkommes tryckskilnaden utan vårt åtgörande, kallar man det för naturlig ventilation, i annat fall för konstgjord.
Den naturliga ventilationen försiggår genom själfva väggarna, fönsterspringor o. s. v. och förorsakas dels af temperaturskilnaden ute och inne dels af blåsten. Stundom är det rätt svårt att uppdraga en bestämd skilnad mellan de båda slagen af ventilation. Konstgjord ventilation består uti, att antingen utsuga den skämda luften och låta atmosfärstrycket pressa in ny, frisk luft i rummet, eller ock deruti att frisk luft pressas in i rummet, då den skämda på samma gång drifves ut. Luftvexlingen genom eldning är
