Sida 195
att flere menniskor dödas på landsbygden än i städerna. Härtill medverka naturligtvis inånga orsaker, men en kan vara skäl särskildt påpeka: de öppna spisarna, som allmänt förekomma på landet. Sot är en göd ledare för elektriciteten, derför slår blixten ofta ned i skorstenar, följer skorstenens väggar och kommer ned i spisen. Från det framskjutande, sotiga spistaket skall nu blixten ned i jorden och då väljer den naturligtvis de bäst ledande föremålen i närheten. Står då någon vid spisen, är det stor sannolikhet för, att han träffas af blixten:
Vi anföra några siffror, hemtade från de statistiska uppgifterna här i Sverige. Under hvart och ett af följande år dödades af blixten:
1872 26 personer, deraf 25 på landsbygden 1873 14 » » 13 » 1874 9 » » alla » 1875 16 » » » » 1876 14 » » » » 1877 8 » »7 » 1878 13 » » alla »
Af 100 dödade voro således 97 landsinvånare. Nu är visserligen sant, att landsbygden har flere inbyggare än städerna tillsammans och på den grund bör kunna uppvisa flere dödsfall, men å andra sidan är städernas befolkning hopträngd inom ett mindre område och till följd deraf mera utsatt för åskslag, om ovädret urladdar sig öfver staden.
De öppna spisarna torde således ej vara utan fara vid åskväder.
787. Är det farligt att färdas fort under åskväder?
Hvarje orsak, som på något sätt underlättar luftens ledningsförmåga, kan föranleda att blixten tager en bestämd väg. Det är derför ej otänkbart, att den förtunning, som uppstår bakom en i rörelse stadd kropp, kan leda blixten, ty förtunnad luft leder bättre än vanlig luft.
788. Hvilket ställe i ett rum är säkrast under åskväder?
Midt i rummet, så långt som möjligt från kakelugnen och fönstren, ty det är sannolikast, att blixten följer väggarna ned i jorden. Befinner sig då en person i närheten af väggen, är han utsatt för faran att träffas af blixten.
789. Hvarför hör man ej elda i en kakelugn eller spis under åskväder?
Emedan den uppstigande röken leder elektriciteten synnerligen väl. Röken är ju en blandning af sot, vattenånga och varm (d. v. s. tunn) luft (297).
För att undvika allt »drag», brukar man ock noga tillse, att alla spjäll och fönster äro stängda.
790. Är döden genom åskslag smärtfri?
Efter all sannolikhet är det ej förenadt med någon smärta att dödas af blixten. Tyndall i England har i en af sina populära uppsatser framkastat denna fråga och kommit till det resultatet, att urladdningen genom blixten förlöper så hastigt, att känslan af smärta ej hinner komma till medvetande, innan lifvet flytt. I allmänhet föreställer man sig, att känslan af smärta uppstår samtidigt med det att inverkan sker, men detta är ett misstag. Sätet för alla förnimmelser, af hvad slag de vara må, är hjärnan. Om man t. ex. sticker sig i ett finger, fortleder eller telegraferar den påverkade känselnerven intrycket till hjärnan, som nu uppfattar denna rapport såsom smärta. Helmholtz har lyckats bestämma, huru fort nerverna fortleda intrycken, och funnit denna hastighet vara ungefär 80 fot i sekunden. Lägges härtill den tid, som erfordras för hjärnan att ordna intrycket, hvilken Helmholtz anslår till 1/10 sekund, så inses, att, om döden följer inom en tid af mindre än 1/10 sekund, vi ej uppfatta någon smärta. Nu varar en blixt knappt 1/24000 sekund, således en tid så kort, att någon förnimmelse ej kan tänkas hinna uppstå, förr än lifvet flytt. Detta bestyrkes för öfrigt af en mängd erfarenheter från andra områden. En kanonkula kan beräknas passera genom t. ex. en arm eller ett ben på 1/1000 sekund. Enligt utsago af personer som i krig skadats af kulor, kommer smärtan först efteråt. Huru mycket mindre sannolikt skall det ej då vara, att blixten skall förorsaka smärta. För öfrigt föreligga berättelser af fullt trovärdiga personer, som träffats af blixten ehuru
