Sida 174
som skall betraktas, kallas objektiv och är alltid en konvex lins. Den mindre linsen, som är vänd åt ögat och derför kallas okular, är äfven i de flesta fall en konvex lins med kort brännvidd, d. v. s. en loupe. Endast i teaterkikaren är okularet en konkav lins. Kikaren användes, då man vill betrakta aflägsna föremål, som för blotta ögat skulle visa sig under en allt för liten synvinkel, eller ock till följd af sitt afstånd äro för ljussvaga för att direkt kunna ses. Vid en kikare är det således aldrig fråga om att förstora själfva föremålet (detta vore ju otänkbart t. ex. vid betraktandet af solen, månen o. s. v.). Användandet af kikare har samma verkan, som om föremålet flyttades närmare, hvarigenom föremålets detaljer bättre urskiljas. En förstoring af två gånger flyttar så att säga föremålet på halfva afståndet mot förut; fyra gångers förstoring flyttar det på fjärdedelen af det verkliga afståndet. Olyckligtvis kan ej förstoringen drifvas utöfver en viss gräns, beroende på objektivets storlek och föremålets ljusstyrka. Ju större objektivet är och ju mera lysande föremålet är, ju större förstoring tål det. I praktiken anses, att för hvarje millimeter af objektivets diameter kan förstoringen ökas två gånger, så att ett objektiv af 80 mm. diameter tillåter en förstoring af 160 gånger.
Kikarens verkningssätt kan förklaras på följande sätt. Af det föremål som betraktas uppstår i objektivets brännpunkt en mycket förminskad bild. Denna bild förstoras sedan genom okularet, som dervid verkar som en loupe. Ju mer denna lilla bild förstoras, ju ljussvagare blir den, alldeles så som om en viss mängd smör skall utbredas på ett brödstycke; ju större kakan är, ju tunnare blir smörlagret. Af detta skäl är det, som förstoringen har en gräns.
717. Hvad förstås med en refraktor?
Dermed menas i allmänhet de stora tuber astronomerna använda, då de vilja studera himlakropparnes fysiska beskaffenhet. Största svårigheten vid förfärdigandet af dessa instrument ligger i objektivet. Man beräknar att svårigheten stiger med kuben på objektivets diameter. Ett objektiv på 20 cm. diameter är 8 gånger svårare att anskaffa än ett af 10 cm., och ett af 21 cm. är 27 gånger dyrbarare än ett af 7 cm.
Ett dylikt instrument kostar en hel förmögenhet. Den största refraktor i Europa eges af en rik privatman i England, Mr. Newall. Dess objektiv mäter 63 cm. i diameter, och hela instrumentet med uppställning kostar 250,000 francs. Så vidt vi hafva oss bekant, finnas i Amerika två ännu väldigare instrument; det ena har ett objektiv af 66 cm., det andra 68 cm. Förstoringen hos det största af dessa instrument kan drifvas ända till 2,000 ggr.
De stora refraktorerna äro vanligen uppställda så, att de röra sig kring en axel parallel med verldsaxeln, och kallas då eqvatorial.
718. Hvad menas med ett teleskop?
Efter orden skulle dermed förstås ett instrument, hvarmed man kan se på långt håll. I så fall borde kikaren äfven räknas såsom ett teleskop.
Emellertid har ordet fått en inskränktare betydelse och användes om sådana instrument för att observera aflägsna föremål, der objektivet ersatts af en konkav spegel. I bottnen på ett vidt rör sitter en konkav metall spegel, som uppkastar en liten bild af det föremål som betraktas. Denna bild förstoras sedan på vanligt sätt medels ett okular (se fig. 153). Metallspegeln sitter, såsom figuren antyder, i den ända af tuben, der på en kikare okularet sitter. Tubens andra ända är öppen. Okularet kan sitta antingen, så som i fig. visas, bakom spegeln, som i så fall är genomborrad i midten, och i hvilket fall ännu en (mindre) konkav spegel behöfs, eller ock vid sidan af tuben närmare den öppna ändan, i hvilket fall observatören är tvungen vända ryggen åt föremålet som betraktas.
Teleskopen tillhöra numera en förfluten tid, sedan konsten att slipa stora linser nått en förr ej anad fullkomning. Dock har på sista tiden konstruerats ett teleskop för observatoriet i Paris. Det mest berömda af alla sådana instrument är det som konstruerades af den store astronomen William Herschel i slutet af förra århundradet, och som hade en längd af 12 meter och en spegel, hvars diameter var 1.47 meter. Endast spegeln vägde öfver 1,000 kg. Själfva mekanismen
