Sida 113
ej rum för sin utvidgning utan bugtar sig, hvarvid det naturligtvis kan springa sönder.
422. Hvarför spricker ett glas, om man deri häftigt häller en kokhet vätska.
Emedan den del af glaset, som fylles med vätska, upphettas mer än den öfriga delen och derför utvidgar sig mer än denna del. Derigenom uppkommer en slitning mellan glasets olika uppvärmda delar, och glaset går vanligen sönder.
Genom att försigtigt ihälla vätskan, så att hela glasmassan hinner bli någorlunda likformigt uppvärmd, undvikes denna olägenhet.
423. Hvarför spricker ej en metallbägare sönder, om i den oförsigtigt hälles en het vätska?
Dels emedan metallerna hafva större sammanhållningskraft än glas, men förnämligast emedan de äro mycket goda värmeledare.
424. Hvarför spricker en het tackjärnsgryta sönder, om man häller kallt vatten i densamma?
Emedan det kalla vattnet förorsakar en så häftig afkylning af grytans botten, att temperaturskilnaden ej, trots metallens goda ledningsförmåga för värme, hinner jämna ut sig nog hastigt. Ett kopparkärl är ej utsatt i lika hög grad för denna fara, emedan koppar leder värme bättre än järn.
425. Hvarför spricker ett tjockt glas lättare sönder vid upphettning än ett tunt?
Emedan utvidgningen hos ett tjockt glas ej kan försiggå lika regelbundet som hos ett tunt.
426. Om en glaspropp fastnat i en flaska, huru skall man få den lös?
Genom att försigtigt uppvärma flaskhalsen antingen genom ihärdig gnidning eller vanlig upphettning. Af värmet utvidgar sig halsen och blir således vidare.
427. Hvarför rullar ofta ett pappersark ihop sig, om det ligger i solen?
Emedan solvärmet utdrifver fuktigheten i den åt solen vända sidan af papperet, hvarigenom denna sida sammandrager sig, och arket måste rulla ihop sig åt den uppvärmda sidan. Då solen gått bort, återtager papperet sin gamla form, emedan det ånyo upptager fukt ur luften.
428. Hvarför fuktas ett ritpapper, innan det sättes på ritbrädet?
För att det skall sitta alldeles slätt. Fuktas papperet på båda sidor, utvidgar det sig utan att rulla sig. Sättes det i detta tillstånd på brädet, kommer det, sedan det torkat och återtagit sin ursprungliga storlek, att sitta hårdt spändt och således slätt.
429. Huru är Bréguet's metalltermometer inrättad?
Bréguet har begagnat sig af metallernas olika utvidgning för att konstruera en termometer. Han sammanlöder med ytorna mot hvarandra tre tunna skifvor af silfver, guld och platina, och klipper af den sålunda uppkomna tredubbla plåten en smal remsa, som upplindas i en spiral med silfret innerst och platinan ytterst. Silfver utvidgar sig mer än guld, och guld mer än platina.
Fig. 96. Bréguet's metalltermometer.
Då spiralen upphettas kommer den således att rulla upp sig och vid afkylning rullar den ihop sig. Öfre ändan af spiralen är fäst vid en ståndare (se fig. 96), och i nedre
