Sida 131
då högst obetydligt. Källvattnet bibehåller derför ungefär samma temperatur hela året om och fryser ej till is om vintern. Källor, hvilkas ursprung ligger under det djup, dit de årliga temperaturförändringarna gå, bibehålla alltid samma temperatur, hvilken till följd af den tilltagande hettan i jordens inre vanligen är ganska hög. Så t. ex. är vattnet i Karlsbaderkällan + 75° C, i Wiesbaden + 70°, i Baden-Baden + 68 ° à +44°. De s. k. artesiska brunnarnes vatten är ock ganska varmt; brunnen vid Grenelle i Paris med ett djup af 547 m. utkastar vatten af + 27 ° C temperatur. Genom mätningar af medeltemperaturen hos jordskorpan på olika djup har man funnit en oupphörlig tillväxt, ju längre ned man kommit. Temperaturens tilltagande med djupet i medeltal för hela jorden känner man ännu ej, men man kan antaga den vara 1 ° C för omkring 30 meter. På högre breddgrader (mot po- lerna) sker tillväxten snabbare.
548. Hvarför är det alltid svalt i skogen?
Luften uppvärmes högst obetydligt direkt af solstrålarna, utan detta sker hufvudsakligast från jordytan, som utstrålar det värme hon mottager från solen. I skogen hindrar trädens löfverk solstrålarna från att uppvärma jordytan, hvarför ej heller luften der kan få något värme genom strålning från marken.
549. Hvarför äro vätskor och gaser så dåliga värmeledare?
Dels emedan afståndet mellan molekylerna hos vätskor och gaser är större än hos fasta kroppar, dels emedan molekylerna hafva en egen rörelse, som hindrar värmets regelbundna vibrationsrörelse att fortledas. Från denna allmänna lag gör, som vi nämt, qvicksilfver ett undantag, i det dess värmeledningsförmåga är jämförbar med metallernas.
550. Hvarför kännes vatten kallare än luft af samma temperatur?
Emedan vattnet, ehuru det är en dålig värmeledare, dock leder bättre än luft och derför, under förutsättning att det är kallare än kroppen, beröfvar denna mera värme än luften.
551. Hvarför tilltager isen så långsamt i tjocklek?
Emedan både is och vatten äro dåliga värmeledare. Sedan vattnet vid ytan afkylts till 0 ° och öfvergått till is, hindrar istäcket i förening med vattnet själft värmet från de underliggande vattenlagren att ledas bort i luften.
552. Hvilken betydelse har snön för jordytans temperatur?
Till följd af sin lösa beskaffenhet och emedan den innehåller så mycket luft (mer än 10 gånger sin egen volym), är snön en mycket dålig värmeledare och bildar derför ett täcke, som skyddar marken från värmeförlust genom utstrålning. Det är ej ovanligt, att marken under snön vid stark och plötsligt inträffande köld är 20 ° varmare än snöns yta. Af hvilken omätlig betydelse detta skall vara för växtligheten, är lätt att inse.
553. Huru kan isen i en iskällare hålla sig hela sommaren?
Emedan isen behöfver mycket värme för att smälta. För att hindra värmet att komma till isen, bygges vanligen en iskällare med dubbla väggar, och mellanrummet fylles med sågspån eller kolstybb.
554. Hvarför hindrar ett tunt oljelager, utbredt öfver vattnet, detta från att frysa?
Emedan oljan är en dålig värmeledare och ej i likhet med vattnet har sin största täthet ofvanom stelningspunkten. Den afkyles derför mycket långsamt och skyddar derigenom vattnet.
555. Huru uppvärmas vätskor och gaser?
Upphettas en vätska eller en gas underifrån, bli de nedersta lagren lättare än de öfre. Till följd häraf uppstå strömmar i massan; varma partier stiga uppåt, och kallare sjunka ned. Vätskan eller gasen upphettas då mycket fortare, än om upphettningen försiggick uppifrån (i en fast kropp är det likgiltigt, hvilkendera ändan man upphettar). Genom denna strömning sker dessutom en
